måndag 28 januari 2019

”Dalagatan 14” av Karina Berg Johansson och Magnus Nordin


År 1954 mördas en liten flicka som bor i huset på Dalagatan 14 och kriminalkommissarie Olof Brandt sätts in för att lösa fallet. Ett fall som dock förblir olöst fram till våra dagar. År 2017 hittas ännu en död flicka i källaren på Dalagatan 14 och denna gång blir privatdetektiven Jessica Bolton indragen i utredningen. Jessica misstänker att de två morden på något vis har kopplingar till varandra och det visar sig att huset ruvar på fler hemligheter än hon kunnat ana.
Dalagatan 14 är på många sätt en ganska klassisk deckarhistoria, där det förflutna knyts ihop med nutid och med många överraskningar efter vägen. Den är spännande och oförutsägbar, bra skriven och fängslande. Men den innehåller också en del övernaturliga inslag. Inte så många att det blir till en regelrätt spökhistoria, men där finns som sagt inslag av det övernaturliga. Det är något som jag tror kan tilltala en del läsare, men samtidigt finns det nog de som kommer störa sig på detta. Jag personligen störs inte så mycket av just detta, utan tycker att det funkar bra i berättelsen. Något som jag dock stör mig lite grann på, eller snarare blir förvirrad av, är hoppen i tiden. Om det hade växlat mellan bara år 1954 och 2017 hade jag inte haft några problem, men ibland kommer kapitel från andra år, korta nedslag som jag inte förstår eller ser något syfte med. Om man bortser från dessa så tycker jag att boken är bra och spännande, och jag kan absolut rekommendera den som läsning för den som tycker om spänningsromaner.
Betyg: 3 av 5

Titel: Dalagatan 14
Författare: Karina Berg Johansson och Magnus Nordin
Sidor: 426
Förlag: Storytel Pocket
Utgivningsår: 2018

fredag 25 januari 2019

”Serandos förbannelse” av Nathalie Sjögren


I ett slott i skogen bor den mystiske Serando – en man, ett monster, en myt. Med endast tankekraft lockar han till sig kvinnor från den närliggande byn, och dessa kvinnor återvänder aldrig hem igen. I byn och skogen är det alltid vinter och ingen som bor i byn kan minnas en tid med andra årstider. Men varför tar Serando just byns kvinnor och finns det inget sätt att stoppa honom? Evelina är en föräldralös ung kvinna som känner av när andra kvinnor försvinner från byn. Hon tycks också kunna motstå Serandos dragningskraft på ett sätt som inte andra lyckats med. Kanske är Evelina den person som slutligen kommer kunna bryta Serandos förbannelse och rädda den skräckslagna byn.
Serandos förbannelse liknar på många sätt en klassisk saga. Ett ont väsen i ett slott som har makt över byn och dess invånare. Men här är det inte upp till en prins att rädda världen och vinna prinsessan och halva kungariket, utan istället ligger byns öde i händerna på en vanlig ung kvinna. Jag uppskattar just detta mycket, att få läsa om en stark hjältinna som egentligen inte skiljer sig så mycket från andra kvinnor. Jag tycker också om att boken liknar en saga. Men man ska inte låta sig luras, den är bra mycket mer rå och olycklig än de flesta sagor vi är vana vid. På ett bra sätt. Vi följer Evelinas kamp mot Serando, men får också tillbakablickar till hur Serando var tidigare och svar på varför han blivit den han är. Serandos förbannelse är bra skriven och spännande. Den är lättläst och håller ett bra tempo, som gör att den är svår att lägga ifrån sig. Jag skulle rekommendera boken till alla som tycker om mörka sagor för vuxna barn.
Betyg: 3 av 5

Titel: Serandos förbannelse
Författare: Nathalie Sjögren
Sidor: 200
Förlag: Fantasiförlaget
Utgiven: 2019

Tack till Fantasiförlaget för recensionsexemplar av boken!

onsdag 23 januari 2019

”Nora eller Brinn Oslo brinn” av Johanna Frid


Johanna, som är svensk, är tillsammans med Emil, som är dansk. En dag berättar Emil att han planerar att träffa sin ex-flickvän Nora när hon besöker Köpenhamn. Enligt Johanna är Nora allt som Johanna inte är: vacker, norsk och älskad. Johanna börjar stalka Nora på Instagram. Hon går in på konton som tillhör Noras familj och vänner bara för att få se bilder på Nora, och svartsjukan växer allt mer. Svartsjukan hotar att förstöra Johannas förhållande med Emil, men hon kan inte släppa tankarna på Nora. Samtidigt lider Johanna av plågsam endometrios och ska opereras. Besattheten av Nora och svartsjukan är dock så stark att den överskuggar allt, till och med smärtan i livmodern. Hur svartsjuk kan man egentligen bli?
Nora eller Brinn Oslo brinn är en relativt kort och lättläst roman, men om två viktiga ämnen: svartsjuka och endometrios. Om man själv någon gång har lidit av svartsjuka så kan man förstå och känna igen sig i karaktären Johanna, även fast hon många gånger tycks vara alltför besatt av Nora. Men visst får svartsjuka oss ofta att bete oss oresonligt. Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Den är intressant och bra skriven. Det enda som var problematiskt för mig personligen var att Johanna Frid ibland skriver på danska i dialogerna. För mig, som inte förstår ett ord danska, blir det svårt att förstå vad de pratar om, och det stör läsflödet lite. Jag förstår författarens poäng med att skriva på olika språk, men kanske hade en översättning i fotnot eller översättningar i slutet av boken inte skadat. Jag tycker att Johanna Frid gör en bra sak när hon skriver om endometrios. Det är en sjukdom som trots att den drabbar många kvinnor inte har uppmärksammats förrän på senare år. Det här är första gången jag stöter på beskrivningar av sjukdomen i ett kulturellt sammanhang, och jag tycker att skildringen är väldigt bra. Det är intressant att läsa om hur Johannas svartsjuka överskuggar hennes fysiska smärta, hur svartsjukan blir en del av hennes liv. Boken är nyskapande, intressant och viktig. Och så, så bra! Alla som någon gång varit svartsjuk, alla som har endometrios, och alla andra också borde läsa den.
Betyg: 4 av 5

Titel: Nora eller Brinn Oslo brinn
Författare: Johanna Frid
Sidor: 187
Förlag: Ellerströms
Utgiven: 2018

Stort tack till Ellerströms förlag för recensionsexemplar!

lördag 19 januari 2019

”Sveas son” av Lena Andersson


Sveas son Ragnar föds i början av 1930-talet och kommer att bli en riktig nittonhundratalsmänniska. Han lever större delen av sitt liv under socialdemokratiskt styre, i det svenska folkhemmet. Som ung går han som snickarlärling, men istället för att försöka konkurrera med andra om att designa egna möbler tar han det rationella beslutet att utbilda sig till träslöjdslärare. Ragnar älskar folkhemmet. Han lever för socialdemokrati, föreningsidrott och radhusområden. Och för sina barn, som han försöker uppfostra i enlighet med vad han tycker är viktigt i livet. Men hur går det för Ragnar när folkhemmet luckras upp och barnen vill gå sin egen väg.  
Sveas son är en roman om det svenska folkhemmet och om en man som lever efter dess regler. Han är bestämd i sina åsikter och handlingar, och låter sig inte störas av de som ifrågasätter hans leverne. Han älskar den nya moderniteten, tycker att pulvermos är fantastiskt då det gör att alla plötsligt enkelt kan laga mat, och han lever efter mottot att alla är lika. Folkhemmet och dess ideologi påverkar allt Ragnar gör. Låter det som en torr och tråkig bok? Det hade det nog kunnat vara, men Lena Anderssons fantastiska språk, meningsbyggnader och humor gör romanen till något alldeles extra. Och man behöver inte själv ha levt under folkhemstiden för att kunna uppskatta denna bok. Jag själv är för ung för att minnas något av den tid Lena Andersson skriver om, men jag kan ändå förstå de värderingar som Ragnar har och hur folk levde under den tiden. Är man äldre kan man kanske minnas hur det var att leva under folkhemstiden, och är man yngre kan man lära sig om hur det var i Sverige innan man sattes till världen. I vilket fall som helst så är Sveas son en väldigt underhållande bok som jag rekommenderar alla att läsa. Speciellt min far, som jag genast ska låna ut boken till!
Betyg: 4 av 5

Titel: Sveas son
Författare: Lena Andersson
Sidor: 248
Förlag: Polaris
Utgivningsår: 2018

Stort tack till bokförlaget Polaris för recensionsexemplar av boken!

tisdag 8 januari 2019

”Slutet” av Mats Strandberg


Världen går mot sitt slut. En komet är på väg mot jorden och det har räknats ut precis vilken dag och tid den kommer att träffa oss och allt liv på vår planet kommer utplånas. Att vara tonåring dessa sista månader är minst sagt omtumlande. Det är så mycket som ska provas och levas ut innan livet tar slut, alldeles för tidigt. Simon och Lucinda är två av dessa ungdomar. De känner egentligen inte varandra, men efter en tragisk händelse korsas deras vägar och de kommer att spendera allt mer av sin sista tid i livet med varandra.
Att påstå att Slutet är en omtumlande bok är en underdrift. Hur skulle den kunna vara annat när den handlar om de sista veckorna i jordens historia. Folk har slutat gå till jobbet, affärer är stängda och plundrade, och vad händer då när en ung person blir dödad? Är det ens någon som är intresserad av att reda ut vad som har hänt med den döde? Självklart funderar jag under läsningen på vad jag själv skulle ha gjort om jag väntade på att jorden skulle utplånas. Det här hade kunnat vara en väldigt dyster roman, men det är det konstigt nog inte. Fokus ligger på karaktärerna och behandlar ämnen som familjekärlek, vänskap och ungdomsförälskelse. Dessutom finns det ett mysterium som upptar huvudkaraktärernas och läsarnas intresse. Slutet är en ungdomsroman, och handlar till största delen om ungdomar, men funkar väldigt bra att läsa även som vuxen. Det är en roman som väcker många känslor, hos mig mycket frustration, men det betyder inte att jag inte tycker om boken. Mats Strandberg har än en gång visat att han är en skicklig författare genom att skriva ännu en väldigt välskriven och fängslande roman. Jag är imponerad och nyfiken på vad han kommer att skriva härnäst. Vad det än blir så kommer jag vilja läsa.
Och angående Slutet: oavsett ålder, läs den!
Betyg: 4 av 5

Titel: Slutet
Författare: Mats Strandberg
Sidor: 511
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2018

söndag 6 januari 2019

Om Jenny, ”Försvinner och stannar kvar” och biblioterapi


En av de böcker som jag läste år 2018, och som betytt väldigt mycket för mig, var Jenny Erikssons bok Försvinner och stannar kvar. Jag har valt att inte recensera den boken eftersom jag känner Jenny. Jag lärde känna henne i slutet av sommaren och i höstas köpte jag hennes bok som är en biografisk roman om hur det är att växa upp med en demenssjuk förälder.
Jag delar hus med mina föräldrar och min mamma har alzheimers. Det betyder att jag lever med en demenssjuk förälder dagligen. När mamma fick sin diagnos tänkte jag att nu ska jag läsa böcker om ämnet, men sen blev det inte så. Tvärt om så har jag nästan undvikit att läsa om sjukdomen då det gör allt så mycket mer verkligt. Men med Jennys bok vad det annorlunda, mycket pga att det var en roman och inte en faktabok. Jennys bok handlar mer om relationen till den alzheimersjuke än om sjukdomen i sig. Och den här boken var så viktig för mig att läsa! Jag kände igen beteenden och känslor och upptäckte att jag inte var ensam om att känna som jag gör. Att Jenny var barn när hennes pappa blev sjuk medan jag själv var vuxen spelar ingen roll, känslorna är i stort sätt desamma. Det betyder också mycket för mig att ha Jenny som vän. Att ha någon utomstående som gått igenom samma sak som jag kan prata om mamma med känns skönt. Tack Jenny för att du lyssnar och förstår!
Jennys bok Försvinner och stannar kvar är absolut en av de bästa böcker jag läste år 2018 och det beror inte bara på att den handlar om att vara anhörig till en demenssjuk person. Boken handlar också om Jennys skoltid som mobbad och hennes kamp mot utmattningssyndrom som vuxen. Den handlar om en ung kvinna som vill lära känna den pappa som blev sjuk tidigt i livet. Den handlar om kamp och hopp. Jag rekommenderar alla att läsa den här boken!
Och Jenny, skynda dig att skriva klart nästa roman för jag längtar efter att få läsa den!

lördag 5 januari 2019

Mina favoritböcker 2018


Jag läste väldigt många bra böcker år 2018, och gav många av dem höga betyg. Aldrig förut har jag gett så många böcker 5:or i betyg, och det beror på flera saker. För det första så har jag aldrig läst så många böcker som jag läste 2018, för det andra så har jag blivit väldigt duktig på att förutse vilka böcker jag kommer tycka om och för det tredje så har jag nog varit ganska snäll när jag satt betyg. Jag ska försöka vara lite hårdare med betyg det kommande året, men hur resultatet blir återstår att se.
Här är en lista över de böcker jag har gett 5:or i betyg år 2018, och några som fått 4,5 men som ändå förtjänar att nämnas bland årets favoriter. Böckerna är listade i den ordning som jag läste dem och inget annat.

Betyg 5 av 5 (25st):
Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman
Vargarnas historia av Emily Fridlund
Hjärtat jagar allena av Carson McCullers
Händelsehorisonten av Balsam Karam
My friend Dahmer av Derf Backderf (seriealbum)
Utgrävningen av Max Andersson (seriealbum)
Mischling av Affinity Konar
Sju minuter över midnatt av Patrick Ness
Hunger av Roxane Gay
Feberflickan av Elisabeth Östnäs
Nuckan av Malin Lindroth
Liten parlör för älskande av David Levithan
Jenny av Jonas Gardell
Plåtmannen av Sarah Winman
Fåglarna och andra noveller av Daphne du Maurier (noveller)
Hemsökelsen på Hill House av Shirley Jackson
Spegeln i spegeln av Michael Ende
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson (fri vers)
Den krympande hustrun av Andrew Kaufman
Den stora utställningen av Marie Hermanson
Makten av Naomi Alderman
Aednan av Linnea Axelsson (diktepos)
Muralgranskaren av David Nessle (seriealbum) 
Jag är, jag är, jag är – Ett hjärtslag från döden av Maggie O’Farrell
Alice i Underlandet av Lewis Carroll

Betyg 4,5 av 5 (10st):
När Gud var en kanin av Sarah Winman
Det sista experimentet av Emma Ångström
Det vi förlorade i elden av Mariana Enríquez (noveller)
De dödas sång av Jesmyn Ward
Vägen av Cormac McCarthy
Summer av Monica Sabolo
Rich boy av Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Syskonen av Tessa Hadley
Stockholmspesten av Sofia Albertsson
Den brinnande flickan av Claire Messud

fredag 4 januari 2019

Kaosutmaningen 2018


År 2018 bestämde jag mig för att genomföra ”kaosutmaningen”, där det gäller att klara minst 20 av de 35 punkterna. Jag lyckades klara alla 35! Jag är så nöjd, speciellt efterson jag har läst flera böcker som jag annars nog inte skulle ha läst.

Här är de olika punkterna och de böcker jag läste:

1.    En bok vars titel består av 7 ord: Livet går så fort. Och så långsamt. av Martina Haag 

2.    En bok vars titel innehåller ett personnamn: Máni Steinn – Pojken som inte fanns av Sjón 

3.    En debutbok: När Gud var en kanin av Sarah Winman

4.    En bok som även finns som film eller TV-serie: Ett hjärta åt helvetet av Clive Barker

5.    En grafisk roman: Hjärtat brinner av Li Österberg och Patrik Rochling

6.    En novellsamling: Nordisk fauna av Andrea Lundgren

7.    En klassiker: Hjärtat jagar allena av Carson McCullers

8.    En bok med en siffra i titeln: 1793 av Niklas Natt och Dag

9.    En bok av en författare som kommer från Asien: Ru av Kim Thúy

10. En bok av en författare som kommer från Afrika: Memorys bok av Petina Gappah

11. En bok av en författare som kommer från Sydamerika: Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez

12. Läs om en gammal favoritbok: Spegeln i spegeln av Michael Ende

13. En bok med en blomma på omslaget: Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò

14. En bok du inte läst från en författare du älskar: Den stora utställningen av Marie Hermanson

15. En förbjuden bok: Alice i Underlandet av Lewis Carroll

16. En bok under 150 sidor: Kvinnan i svart av Susan Hill

17. En bok med en karaktär med samma yrke som du: Pojken av Tova Gerge

18. En bok från biblioteket: Vargarnas historia av Emily Fridlund

19. En bok du älskade som ung: Agnes Cecilia av Maria Gripe

20. En bok om en resa: Med Albert i baksätet av Homer Hickman

21. En bok som inte utspelar sin i en stad: Under skinnet av Michel Faber

22. En bok på engelska: The Doll-Master and other tales of terror av Joyce Carol Oates

23. En bok som fått beröm i en bokblogg: Ormen i Essex av Sarah Perry

24. En bok med många berättarröster: Mischling av Affinity Konar

25. En bok av en författare som skrivit över 20 verk: Kollektivt självmord av Arto Paasilinna

26. En bok i en genre du vanligtvis inte läser: Spåren vi lämnar efter oss av Pernilla Ericson

27. En bok publicerad före 2005: Kyssa sammet av Sarah Waters

28. En bok vari det inte finns någon telefon: Fläcken av Rikki Ducornet

29. En bok vars titel består endast av ett adjektiv: Blå av Maja Lunde

30. En bok med idrottsanknytning: Sekonderna lämnar ringen av Stig Claesson

31. En bok med en månad i titeln: Oktober i fattig-sverige av Susanna Alakoski

32. En bok skriven av ett författarpar: För såna som oss av Tiina Nevala och Henrik Karlsson

33. En bok med ett av de fyra elementen i titeln eller på omslaget: Det vi förlorade i elden av Mariana Enriquez

34. En Augustprisvinnare: Aednan av Linnea Axelsson
 
35. En bok från 2018: Händelsehorisonten av Balsam Karam
 

onsdag 2 januari 2019

Läsåret 2018 och läsmål för 2019

År 2018 läste jag 125 st böcker.

Betygen fördelades såhär:
5 stjärnor: 25 st
4 stjärnor: 51 st
3 sjärnor: 38 st
2 stjärnor: 11 st
1 stjärna: 0 st
Medelbetyg: 3,7

85 böcker var skrivna av kvinnliga författare, 37 böcker av manliga författare och 3 böcker hade både manliga och kvinnliga författare.
Jag läste precis lika många böcker av svenska författare (62 st) som av översatta författare. Dock bara en engelsk bok på originalspråk.
Jag deltog huvudsakligen i tre läsutmaningar under året, och klarade alla: kaosutmaningen (ett eget inlägg kommer om denna), Söderhamnsbibblans sommarbingo (25 böcker) och #hyllvärmare2018 (12 böcker).
Jag är väldigt nöjd med mitt läsår och vill inte göra några större ändringar. Dock så tror jag inte att jag kommer hinna läsa lika många böcker år 2019.

Läsplaner 2019:
1.    Läsa varje dag.

2.    Läsa minst 50 böcker.

3.    Delta i utmaningarna #nutömmervibokhyllorna (pågår 190101-190331 och går ut på att läsa böcker man har olästa i hyllorna), #hyllvärmare2019 (läsa minst 12 böcker som stått i hyllan i mer än ett år) och återigen Söderhamnsbibblans sommarbingo (mer info ang. det kommer i juni).

Jag ska göra mitt bästa för att lägga ut minst en recension eller annat blogginlägg i veckan. Den här veckan, årets första, tar jag dock en paus med recensionerna och istället sammanfattar jag läsåret på olika sätt. Jag är verkligen taggad att komma igång med läsning och utmaningar. Hoppas att ni också är det!

/Karin – Bokhusflickan