”Kentukis” av Samanta Schweblin

 

De kallas Kentukis. Små mjukisdjur på hjul med kameror installerade i ögonen. Den som äger en Kentuki följs ständigt av en främlings blick, medan den som styr Kentukin har full insyn i någon annans vardagsliv. De som äger dem och de som styr dem kan inte kommunicera annat än genom djurets rörelser. En Kentuki tenderar att förändra livet både för ägaren och betraktaren. Ibland på de mest oväntade sätt.

För några år sedan läste jag Samanta Schweblins roman Räddningsavstånd och älskade den, så jag blev väldigt glad över att ännu en av hennes böcker översatts till svenska. Jag brukar tycka om science fiction som ligger nära den värld vi lever i, så jag hade höga förväntningar på Kentukis. Samanta Schweblin har skrivit en roman om en inte alltför avlägsen framtid där gränsen för det mest privata suddats ut. Människors godhet, men också deras mörkaste sidor, kommer fram när det inte längre finns några regler att följa. I romanen följer vi några återkommande karaktärer, men får också inblickar i andra personers liv. I just de kapitlen där vi får möta personer som sen inte återkommer är romanen enligt mig som bäst. Det är då det kan bli riktigt mörkt och obehagligt, något som jag saknar i resten av boken. Visst ligger det en känsla av obehag över stora delar av berättelsen, men jag önskar att Samanta Schweblin hade tagit ut svängarna lite mer. Kentukis är en bra bok, och Samanta Schweblin kan konsten att fängsla mig som läsare, men jag hade velat få samma känsla som jag fick av Räddningsavstånd, något jag sällan får under läsningen. Det här är ändå en bok jag kan rekommendera folk att läsa och jag själv kommer definitivt att läsa fler böcker av författaren.

Betyg: 3 av 5

 

Titel: Kentukis

Författare: Samanta Schweblin

Sidor: 300

Förlag: Tranan

Utgiven: 2018 (På svenska 2022)