tisdag 19 september 2023

”Jag är inte sådan här egentligen” av Marie Aubert

 


Det är Linneas konfirmationshelg. Hon borde vara glad, men mest av allt saknar hon sin bästa vän som inte längre vill träffa henne. Hon vet inte vad hon ska göra för att få prata med sin vän igen. Linneas faster Hanne återvänder till hembyn efter en operation som gjort henne smal. Nu ska hon visa alla som retade henne under uppväxten när hon var tjock, men det blir långt ifrån hur hon föreställt sig det. Linneas pappa Bård borde även han vara glad. Den lyckade familjefadern. Men han har en hemlighet som kan komma att förändra hela hans liv. Och bredvid dem alla står Nils, Linneas farfar som bara vill att alla ska må bra.

Jag har läst och tyckt mycket om både Marie Auberts novellsamling Får jag följa med dig hem och hennes tidigare roman Vuxna människor, så när hennes senaste roman kom på svenska var det inget tvivel om att jag skulle läsa den med. Precis som i romanen Vuxna människor handlar mycket om familj och vår roll i familjen. Handlingen kretsar också mycket kring hur vi uppfattar oss själva och hur vi tror att andra uppfattar oss. Hos karaktärerna i boken finns en längtan efter att bli sedda och älskade. Olika karaktärer får komma till tal i olika kapitel. De har svårt att förstå varandra och andra i sin omgivning. Marie Aubert har förmågan att berätta mycket på få sidor, så även här. Jag är inte sådan här egentligen är en roman där allt och inget händer på en och samma gång. Den är intressant och svår att lägga ifrån sig när man väl har börjat läsa. Jag är säker på att de som tyckt om Marie Auberts tidigare böcker kommer tycka om även den här. Och jag är säker på att jag kommer fortsätta läsa böcker av författaren så länge hon fortsätter att skriva dem.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Jag är inte sådan här egentligen

Författare: Marie Aubert

Sidor: 197

Förlag: Wahlström & Widstrand

Utgiven: 2022 (På svenska 2023)

måndag 11 september 2023

”Blomsterdalen” av Niviaq Korneliussen

 


Berättaren i Blomsterdalen ska lämna Grönland för att studera på universitetet i Århus. Hennes mamma är orolig för att hon ska lämna hemmet. Själv är hon orolig för att den tjej hon träffat på slutet ska glömma bort henne. I Århus är hon ensam och gör allt sämre ifrån sig i skolan, så när tjejen hon träffat hör av sig och söker tröst efter en närståendes självmord vill hon finnas där för henne. Men trots att hon inte kände den avlidna kommer detta självmord, och alla andra hon har varit i närheten av, påverka henne starkt, och när hon återvänder till Århus blir ingenting sig likt.

Niviaq Korneliussen har även tidigare skrivit om hur det är att vara ung och queer på Grönland, men inte riktigt ur samma perspektiv som i Blomsterdalen. Här blir det direkt tydligt att ett tema i boken är självmord, något som tyvärr är vanligt bland grönländare. Bokens titel syftar dessutom på en kyrkogård i fjällen i östgrönland där gravarna är smyckade med plastblommor i olika färger. Det behövs nog knappast nämnas att det här är en känslosam och tragisk roman, men skriven på vacker prosa. Blomstardalen handlar mycket om tillhörighet och vad det innebär att inte höra till. Den handlar också om de fördomar som grönländare möter i resten av världen och vilken skada dessa fördomar kan göra. Det är en bok om kärlek, vänskap och familj. Och sorg, så mycket sorg. Bitvis är det en tung bok att ta sig igenom, men det är också lite som att köra förbi en olycka, man kan inte sluta titta. Det här är feelbad från första sidan till sista, inget för den känslige. Men det är en väldigt bra och välskriven bok, och den handlar om något vi utanför Grönland borde känna till bättre. Jag hoppas att Niviaq Korneliussen kommer fortsätta att skriva om de unga queera på Grönland, men vet att vad hon än skriver om härnäst så kommer jag att läsa det. För det kommer, med största sannolikhet, vara berörande.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Blomsterdalen

Författare: Niviaq Korneliussen

Sidor: 285

Förlag: Norstedts

Utgiven: 2020 (På svenska 2023)

tisdag 5 september 2023

”Zoopojken” av Peter Hammarbäck

 


Adam har älskat djur så länge han kan minnas. Alla djur, vilket gör honom till en av de viktigaste djurskötarna på djurparken i Stockholm. Men när djur börjar dö och de skolelever som besöker parken inte visar minsta intresse för djuren börjar Adam känna ett agg växa fram mot djurparkens chef och mot parkens besökare. Adams chef är mer inriktad på antalet besökare än på djurens välmående, och när hon planerar att köpa in lejon, gorillor och elefanter från en nedlagd cirkus till den redan trånga ytan i parken får Adam nog. Tillsammans med cirkusens djurskötare Natalie smider han en galen plan om hur de ska smuggla ut djuren ur Sverige och hjälpa dem till frihet.

Jag vet inte om man ska kalla Zoopojken för en feelgood-roman, eftersom jag sällan läser den typen av böcker och därför inte riktigt vet vad som gör en bok till just feelgood, men jag skulle vilja säga att det här är en sådan. Det är en fin, värmande och bitvis rolig roman som jag tror passar väldigt många läsare. Den är lättläst och har ett driv som gör att läsningen går snabbt. Den väcker frågor om djurparkens varande, ifrågasätter om det är okej att stänga in vilda djur i bur för att underhålla oss människor. Jag kan varna om att man efter läsningen av Zoopojken kanske aldrig kommer vilja besöka en djurpark eller cirkus igen. Och det är bra, för vi behöver fler böcker med detta tema, fler böcker som handlar om hur vi människor behandlar djuren. Böcker om miljöförstöringens möjliga konsekvenser säljer bra, men vi får inte glömma bort djuren. Men fast boken tar upp ett ämne som jag tycker är viktigt så tycker jag inte att den är jättebra. Den är bra, men troligtvis är det stilen som inte passar mig riktigt. Feelgood är inte någon favoritgenre och det känns som att den här boken drar väldigt mycket åt det hållet. Fast en del av mig tycker att det är bra. Jag tror att många fler läsare kan ta till sig detta ämne när det kommer förpackat i det här formatet. För mig blir det lite som att predika för den redan frälsta och därför vill jag att den här boken ska nå ut till andra som kanske aldrig har reflekterat över detta ämne. Jag hoppas att mitt ljumma betyg inte avskräcker folk från att läsa Zoopojken för det är en bok som jag är säker på att många kommer älska och som dessutom har ett viktigt budskap.

Betyg: 3 av 5

 

Titel: Zoopojken

Författare: Peter Hammarbäck

Sidor: 382

Förlag: Bazar

Utgiven: 2023