”Ett bättre jag – Hur självhjälp (INTE) förändrade mitt liv” av Marianne Power

Marianne är frilansjournalist och bosatt i London, något som kan låta väldigt glammigt. Men när hon ännu en gång vaknar upp bakis med minus på kontot bestämmer hon sig för att göra något åt sitt liv. Hon är ju ändå över 35 år gammal och borde ha bättre ordning på livet vid det här laget. Marianne älskar dessutom självhjälpsböcker, men funderar över om de någonsin verkligen har hjälpt henne. Och så kommer hon på ett experiment. Med början på nyårsdagen ska hon leva sitt liv efter en självhjälpsbok i månaden. Hon ska ta tag i sitt mående, sin ekonomi och sitt dejtande – och såklart bli lycklig! Det ska dock visa sig bli en berg-och-dalbana som vänder upp och ner på Mariannes liv, på gott och ont.

Ett bättre jag är en intressant och självutlämnande bok om hur det kan vara att leva i dagens samhälle. Vi förväntas vara framgångsrika och lyckliga, och om vi inte är det finns det mängder med böcker som lär oss hur vi ska bli det. Men vad händer när vi går helt in för att följa dessa böcker? Och vad händer om de inte fungerar för oss? Jag själv har aldrig varit en person som läst böcker om självhjälp, däremot så finner jag det fascinerande hur många självhjälpsböcker som faktiskt ges ut. Marknaden tycks aldrig bli mättad. Jag undrar vem som egentligen köper alla dessa böcker, och om böckerna fungerar, varför kommer det hela tiden nya? Borde det inte räcka med en?

Marianne är en person som köper, och läser, självhjälpsböcker. Jag tycker mycket om Marianne! Hon är i min ålder, lika hopplöst pank och lika hopplöst singel. Och hon är rolig. Att följa hennes resa genom självhjälpsdjungeln är roligt, för det mesta. För det går inte bara bra för Marianne, tvärt om. Hon drar på sig skulder, förlorar vänner och blir deprimerad. Men boken har en rolig och upplyftande ton, och jag småskrattar för mig själv flera gånger. Mariannes kompisar och familj bidrar till humorn och den sarkastiska, men också varma känslan. Det här är en bok för den som gillar självhjälpsböcker – och för den som hatar dem. Det är en lättläst och lättsam bok om livet strax innan 40, om man inte har livet helt i sin ordning. Och det är så skönt att läsa om någon som inte har det. En intressant och underhållande bok om hur livets bästa dagar kan se ut om de inte är ens bästa dagar.

Betyg: 3,5 av 5

Titel: Ett bättre jag – Hur självhjälp (INTE) förändrade mitt liv

Författare: Marianne Power

Sidor: 400

Förlag: Polaris

Utgiven: 2018

Stort tack till bokförlaget Polaris för recensionsexemplar av boken!

”100 looks på 20 plagg” av Jenny Segergren och Frida Zetterström

Mode och kläder är bland det roligaste jag vet. Att klä mig snyggt får mig att må bra och ger mig bättre självkänsla och större självförtroende, och jag tror inte att jag är ensam om att känna så. Men modeindustrin är inte miljövänlig och jag har börjat tänka på hur jag ska göra för att kunna fortsätta njuta av mitt intresse för kläder och mode, men på ett mer miljövänligt och hållbart sätt. Därför blev jag väldigt glad när jag fick boken 100 looks på 20 plagg i min hand. Jenny Segergren och Frida Zetterström har ett tydligt mål med sin bok. Att visa att man inte behöver mer än 20 olika plagg i sin garderob för att sätta ihop 100 olika looks. Ett sätt att visa att vi inte behöver överkonsumera när det gäller kläder. Jenny och Frida har valt 20 plagg var och på bilder genom boken får vi se vilka olika looks de kombinerar. Det kan till exempel se ut såhär:

Jag tycker väldigt mycket om den här boken! Jag blir inspirerad av den – både till att kombinera outfits utifrån de kläder jag redan äger, men också till vilka kläder jag borde hålla utkik efter för att komplittera mig garderob på bästa sätt. Men det är en bok som främst ska ge inspiration. Kanske passar inte alla de 20 plagg de har valt ut just dig. Själv har jag svårt att tänka mig att använda t.ex. skinnbyxor eller polotröja, men jag förstår urvalet de har gjort eftersom det ger en stor bredd och innehåller många olika stilar. Och som sagt så är boken tänkt främst till att inspirera läsaren till att kombinera plaggen i sin egen garderob på nya sätt. Jag tycker om texten och bilderna är mycket fina, men jag tycker det är synd att vi inte får bilder på alla 100 looks. Vissa kombinationer beskriver de bara i kortare text, och jag hade gärna sett även dessa i bild. Jag hade också gärna sett någon eller några bilder med ytterplagg, eftersom vi bor i ett land där klimatet kräver tjocka jackor mer än halva året. Det jag dock tycker är positivt är att de i små notiser skriver om olika typer av skor, smycken och accessoarer som kan bidra till en snygg outfit. Överlag så tycker jag att det är en bra och inspirerande bok som passar perfekt för den som vill vara lite mer klimatsmart när det gäller sin garderob. Och det hoppas jag att vi alla vill.

 

Betyg: 4 av 5

Titel: 100 looks på 20 plagg

Författare: Jenny Segergren och Frida Zetterström

Sidor: 150

Förlag: Roos & Tegnér

Utgiven: 2019

Stort tack till Roos & Tegnér för recensionsexemplar av boken!

”Döden och livet efter detta” av Clifford A. Pickover

Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av saker som har med döden att göra. Kanske är det inte så ovanligt som jag tror att vara det. Och när jag fick nys om boken Döden och livet efter detta kunde jag inte annat än kasta mig över den. Den innehåller allt jag kunnat önska mig. Undertiteln på boken är ”En kronologisk resa från kremering till kvantuppståndelse” och det säger mycket om vad boken handlar om. Med ett ämne per uppslag får vi lära oss om det mesta som har med döden att göra när det gäller religion, seder, konst, vetenskap etc. Såklart inga djupare analyser, det hinns inte med på det lilla utrymmet, men istället korta och intressanta fakta om det mesta som kan kopplas till ämnet "död". Varje uppslag har dessutom en bild som hör ihop med texten. Här är några exempel:

Döden och livet efter detta är lite som en morbid coffee table bok. Varje uppslag är vackert att titta på och bidrar med intressant läsning. Boken behandlar ämnena kronologiskt, men man behöver absolut inte läsa den från pärm till pärm. Det här är en bok som man kan bläddra i och läsa lite här och där när man hittar något intressant. En perfekt bok att ge bort till någon som liksom jag är intresserad av detta ämne, och som tycker om vackra böcker. Eller köpa som present till sig själv såklart. Jag tycker väldigt mycket om den här boken och är säker på att jag kommer läsa i den lite då och då resten av livet.

Betyg: 4 av 5

Titel: Döden och livet efter detta – En kronologisk resa från kremering till kvantuppståndelse

Författare: Clifford A. Pickover

Sidor: 211

Förlag: Tukan förlag

Utgiven: 2015 (På svenska 2019)

Stort tack till Tukan förlag för recensionsexemplar på boken!

”Julafton på den lilla ön i havet” av Jenny Colgan

Det har blivit vinter på Mure – den lilla ön utanför skotska kusten – och alla öborna gör sig redo för julen. Men för alla på ön är det inte bara glada tider. Öns läkare Saif, flykting från Syrien, har precis fått hem sina söner men vet fortfarande inte var hans fru befinner sig. Han har dessutom känslor för öns lärarinna Lorna, men vill inte ge efter för dem eftersom han fortfarande är gift. På andra sidan ön sitter den nygifta Fintan vid sin makes dödsbädd. Lyckan som skulle vara för evigt kanske inte ens håller fram till julafton. Och så har vi bokens huvudperson Flora. Hon har en hemlighet som hon måste berätta för sin pojkvän Joel, men hon vet inte hur han kommer att reagera på den. Deras förhållande är bräckligt nog som det är och hon är osäker på om det håller för det hon har att berätta.

Julafton på den lilla ön i havet är den tredje och avslutande delen om Flora och hennes vänner och familj på ön Mure. Böckerna om den lilla ön räknas som feelgood, men innehåller mycket svärta och svårigheter, något jag personligen uppskattar mycket. Jag tycker om Flora och hennes familj, och även om det är lite tråkigt att inte få läsa mer om dem så får de här ett fint och värdigt avslut. Boken fungerar nog att läsa fristående, men jag rekommenderar att man läser de två första böckerna innan denna. En del av charmen är ju att få följa karaktärerna och deras utveckling serien igenom.

Jag läser sällan feelgood, det är inte min typ av böcker, men jag har förvånats över hur underhållande jag ändå tyckt att serien om den lilla ön i havet har varit. Det är lättlästa böcker som man snabbt kommer in i och innehåller lagom mycket svårigheter, men ändå med mestadels lyckliga slut. Som det ska vara i den här genren. Jag skulle inte påstå att Julafton på den lilla ön i havet är någon favoritbok, men det är helt klart mysig julläsning. Och för den som gillar feelgood gissar jag att det här kan bli en favorit. Funkar såklart att läsas även när det inte är jul, men visst är väl charmen med julböcker att läsa dem just den här tiden på året? Jag rekommenderar i alla fall att man gör det. Gärna med en glögg och pepparkaka till.

Betyg: 3 av 5

Titel: Julafton på den lilla ön i havet

Författare: Jenny Colgan

Sidor: 303

Förlag: Norstedts

Utgiven: 2019

Stort tack till Norstedts förlag för recensionsexemplar!

”Thornhill” av Pam Smy

År 1982 sitter en flicka på ett barnhem och skriver i sin dagbok. Hon är utstött av de andra flickorna på hemmet och inte ens personalen förstår henne. Hon roar sig med att tillverka dockor som efterliknar karaktärerna i hennes älsklingsböcker. År 2017, då flickhemmet för länge sedan är nedlagt och igenbommat, flyttar Ella in i huset bredvid tillsammans med sin pappa. Snart börjar Ella se en flicka på gården bredvid och hon bryter sig in dit för att leta efter flickan. Istället hittar Ella dockhuvuden som hon tar med hem och reparerar. Men vem är egentligen flickan Ella ser på gården? Och vad händer om de två flickornas öden möts på riktigt?

Thornhill är en fantastisk bok som på ett väldigt bra sätt blandar text med serier. Vi får följa tidslinjen från 1980-talet i klassiskt skriven dagboksform, medan berättelsen om Ella år 2017 berättas som serie, helt utan text. Och det funkar väldigt bra! Båda historierna, som såklart vävs samman på slutet, är spännande att följa och boken är svår att lägga ifrån sig. Det är en bok som riktar sig till yngre läsare, men jag tycker absolut att den kan läsas även av vuxna. Historien är mysrysig, lite läskig och spöklik, men inte alltför skrämmande. Bilderna är svartvita vilket bidrar till den mystiska och dystra stämningen. Det är en tragisk historia, men med ett slags hopp i slutet. Jag tycker väldigt, väldigt mycket om den här boken och rekommenderar alla som gillar skräck eller spökhistorier att läsa den! Och alla som gillar serier såklart! Pam Smy blandar text och bild på ett bra sätt och jag hoppas att hon kommer med fler liknande böcker framöver.

Betyg: 4 av 5

Titel: Thornhill

Författare och illustratör: Pam Smy

Sidor: 533

Förlag: Berghs

Utgiven: 2017 (På svenska 2019)

”Berör och förstör – dikter för unga” i urval av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar

När jag var tonåring fanns det en diktantologi för unga som hette Kärlek och uppror – 210 dikter för unga människor, sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén. Det var i den jag först läste dikter av poeter som Eeva Kilpi och Sonja Åkesson. Jag älskade den! Den visade att poesi inte behövde vara svårt eller ens fint. Poesi kunde vara så mycket mer. Boken var populär och ses idag som en kultklassiker för oss som växte upp under 1980- och 1990-talet. Nu har det kommit en slags förnyad Kärlek och uppror då Rabén och Sjögren ger ut Berör och förstör – dikter för unga. Denna gång är det Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar som står för urvalet. Och urvalet är väldigt intressant.

Det som mest skiljer Berör och förstör från Kärlek och uppror är såklart poeterna. I Kärlek och uppror var det en blandning av poeter från hela 1900-talet, och några ännu äldre, medan poeterna i Berör och förstör täcker in en kortare tidsperiod. Det tycks som att man bygger på där Kärlek och uppror slutade och därmed har med fler poeter som är verksamma just nu. Det betyder att många yngre poeter finns representerade, och med det förändras tonen i dikterna. Jag tycker att dikterna i Berör och förstör känns råare och hårdare, precis som jag tycker att världen idag är råare och hårdare. Här finns ett ungdomligare språk, med både svordomar och könsord, vilket både upprör och befriar. Dikterna i den här samlingen känns aktuella på ett annat sätt än jag kände när jag först läste Kärlek och uppror.

Jag tycker att det är svårt att bedöma vilken poesi som är bra, då poesi kan beröra olika personer på så många olika sätt. Och allt som berör är ju bra. Jag tycker mycket om den här diktantologin, och är säker på att jag hade tyckt ännu mer om den om jag hade varit i tonåren. Nu så är Kärlek och uppror fortfarande min favorit, men jag tänker att Berör och förstör nog tilltalar dagens unga mer. Och jag blir glad av tanken på att ungdomar kommer upptäcka en mängd nya poeter med den här boken. Kanske kommer Berör och förstör bli en lika viktig del av kulturen för dagens unga som Kärlek och uppror var för min generation. Jag hoppas det!

Betyg: 4 av 5

Titel: Berör och förstör – dikter för unga

Författare: I urval av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar

Sidor: 176

Förlag: Rabén & Sjögren

Utgiven: 2019

Stort tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplar av boken!

”Osebol” av Marit Kapla

”Det finns mycket mer i Malung
om en behöver nånting.

Det är affärer med allt möjligt
som man kan få tag på
utan nåt större besvär.

Men samtidigt…
det här är ju hemma.”

(Per-Erik Andersson  F. 1940) 

Marit Kapla är journalist, född 1970, uppvuxen i den lilla byn Osebol men numera bosatt i Göteborg. Under åren 2016 och 2017 reste Marit tillbaka till Osebol och intervjuade de vuxna som nu bor i byn. Den äldsta född redan på 1920-talet fram till de födda på 1990-talet. Och alla har de sina egna berättelser om byn och de liv de lever eller har levt – där eller någon annanstans. För det här är inte bara en bok om Osebol. Rösterna som kommer till tals i den här boken berättar om liv levda över hela Europa. Om krig och svåra tider, men också om lycka och om att få höra till. För alla i Osebol tycks känna en samhörighet med de andra boende i byn, oavsett varifrån de boende kommer. Vissa är födda och uppvuxna i byn, vissa kommer från andra ställen i världen, men i Osebol tycks de alla känna sig hemma.

”Det kan också vara
mer än man kanske erkänner för sig själv
men här är man nån.

Kommer man på ett annat ställe
är man alldeles anonym.”

(Anna-Karin Larsson  F. 1972)

Osebol är en bok som först skrämde mig på grund av sina 811 sidor, men när jag fick bläddra i den insåg jag att jag inte behövde vara rädd. Marit Kapla har tagit invånarnas berättelser och förvandlat dem till poesi, med bara några rader per sida. Det är fantastiskt att hon låter människorna komma till tals på detta sätt. Det är poesi, men det berättar fortfarande historier. Jag dras in av det vackra språket, som ibland kryddas med dialekt men inte så mycket att jag inte förstår vad jag läser. Jag förundras över de historier som ryms i människors liv och jag älskar hur denna lilla by har blivit ett hem åt så olika personer. Osebol handlar mycket om vad som är ens hem och hur det känns när man hittar det man vill kalla sitt hem. Ett hem behöver inte vara där man är född eller där man bott större delen av sitt liv. Ett hem är den plats där ditt liv får sin mening. Jag är så glad att jag läst Osebol och den har lämnat många tankar hos mig. Jag är säker på att det här är en bok som passar många olika läsare och jag rekommenderar den starkt! En blandning av poesi och livsberättelser som inte kan lämna någon oberörd. Och som kanske får dig att längta bort från storstaden och närmare naturen.

Betyg: 4 av 5

Titel: Osebol

Författare: Marit Kapla

Sidor: 811

Förlag: Teg publishing

Utgiven: 2019

”Skräcken på Wakenhyrst” av Michelle Paver

Året är 1966 då enstöringen Maud äntligen bjuder in en journalist till det ensliga godset Wake’s End för att berätta om det som hände ett halvt sekel tidigare. Vad var det som fick hennes far att döda en ung man till synes utan anledning? Mauds berättelse tillsammans med hennes pappas dagboksanteckningar ger en bild av en man på väg allt djupare in i galenskapen. Maud är det enda vittnet till det brutala mordet hennes far begår, och kanske är hennes del i historien inte så marginell som den först verkar.

Jag hade minst sagt höga förväntningar på den här boken. Jag läste Pavers spökroman Evig natt ganska nyligen och älskade den, och hur kan jag då inte kasta mig över Skräcken på Wakenhyrst som beskrivs som en gotisk skräckhistoria. Att det är en gotisk roman kan jag hålla med om – här finns det stora ensliga huset och en persons resa in i galenskapen – men så mycket skräck finns här inte. Jag kan inte påstå att romanen är skrämmande alls. Vad jag däremot tycker att den är, tyvärr, är tråkig. Jag känner att jag kämpar mig igenom en bok där inte mycket händer. Ofta är Paver och nosar på något intressant, men sedan följer långa utdrag av faderns dagbok och mitt intresse för berättelsen försvinner. Det är synd, för Paver har en väldigt bra grundidé för romanen. Jag brukar tycka mycket om gotiska berättelser, men den här föll mig inte alls i smaken. Den är välskriven och jag tvivlar inte på att Michelle Paver är en bra författare, jag tyckte bara att den var tråkig. I slutet får vi dock veta en liten men viktig detalj som vägde upp betyget lite för mig, men överlag fick jag kämpa mig igenom en bok jag inte hade något nöje av. Jag är säker på att många kommer läsa och älska den här, men jag är inte en av dem. Och om du vill läsa något läskigt bör du se dig om efter något annat. Dock så har jag inte gett upp helt när det gäller Michelle Paver. Som sagt så älskade jag Evig natt och kommer därför troligtvis läsa mer av henne i framtiden. Och har du inte läst något av Paver tidigare så föreslår jag att du läser Evig natt istället för Skräcken på Wakenhyrst.  

Betyg: 2,5 av 5

Titel: Skräcken på Wakenhyrst

Författare: Michelle Paver

Sidor: 345

Förlag: Bokförlaget Semic

Utgiven: 2019

”Ett amerikanskt äktenskap” av Tayari Jones

Roy och Celestial är unga, nygifta och ser ut att ha en lovande framtid. Han är affärsman, hon konstnär. Men en natt på ett småstadshotell kommer att förändra deras gemensamma liv då Roy blir anklagad och dömd för ett brott han inte begått. Fem år hinner han sitta inlåst innan domen äntligen upphävs och han kan återvända till sitt gamla liv. Men fem år är lång tid och kärleken mellan Roy och Celestial är inte längre självklar. Finns det ens ett äktenskap kvar att rädda?

Ett amerikanskt äktenskap är hyllad både utomlands och i Sverige, och har tilldelats årets ”Women’s Prize for Fiction”. Det råder inga tvivel om att det är en älskad bok och därför hade jag höga förväntningar på den. Men jag blev ganska besviken. Jag känner ingen sympati för karaktärerna och jag bryr mig därmed inte heller om vad som händer med dem. Dels hinner vi inte lära känna karaktärerna innan Roy blir frihetsberövad och dels tyder deras brev till varandra under fängelsetiden på att de har många problem och meningsskiljaktigheter. Jag tror helt enkelt inte på deras kärlek till varandra – tyvärr. Men Ett amerikanskt äktenskap är trots det inte en dålig bok. Det är intressant att läsa om hur lätt det är för en man med annan hudfärg än vit att befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, och bli dömd helt utan bevis. Jag tycker också om delarna som handlar om parets föräldrar och om hur Celestial och Roy träffades, även om de delarna är väldigt korta. Jag är dessutom säker på att de flesta som läser boken kommer att tycka om den mer än vad jag gjorde. Jag kände tyvärr att jag ofta fick kämpa med läsningen eftersom jag inte brydde mig om karaktärerna. Det är en välskriven och intressant bok, bara inte helt rätt för mig. Men med alla hyllningar som regnat över denna bok så kanske det är bra med en mer ljummen recension från mig, för vi kan ju inte alla älska samma böcker. Det vore tråkigt.

Betyg: 3 av 5

Titel: Ett amerikanskt äktenskap

Författare: Tayari Jones

Sidor: 321

Förlag: Forum

Utgiven: 2018 (På svenska 2019)

”Bobby Love” av Marina Nilsson

I en inte alltför avlägsen framtid är industrin för sexleksaker för kvinnor på stark frammarsch och den populäraste produkten på marknaden är sexroboten Bobby Love. Bobby är överlägsen verkliga män fysiskt och kan även konversera och recitera provensalisk lyrik. Cathrine, som länge varit singel, köper en Bobby Love och väcker sin sexualitet till liv, provar allt som går att göra med dockan. Vad hon inte vet är att tillverkarna övervakar allt hon gör i ett experiment för att förbättra sexroboten. Och på företaget arbetar en man som utvecklar ett speciellt intresse för just Cathrine.

Bobby Love är en rolig bok! Att läsa om sexrobotar måste vara roligt. Karaktärerna i boken handlar allt annat än moraliskt och vi får en bild av ett slags storebrorssamhälle, där allt och alla kan avläsas, avlyssnas och gallras bort. Jag tyckte att det roligaste var att följa de som arbetar på Swerotica AB, eftersom de alla handlar utifrån egna intressen och inte tycks skämmas för något. För att vara en bok om sexrobotar så handlar den förvånansvärt lite om sex, så om det är något som håller eventuella läsare borta bör man inte låta sig skrämmas. Mest så är det en rolig bok om relationer, verkliga och önskade, och om hur sex kanske inte är det viktigaste i en relation. Jag tyckte om boken och rekommenderar den till alla som vill läsa något annorlunda och lite vågat, men som sagt mest roligt.

Betyg: 3 av 5

Titel: Bobby Love

Författare: Marina Nilsson

Sidor: 293

Förlag: Albert Bonniers förlag

Utgiven: 2019

”En kvinnas övertygelse” av Meg Wolitzer

Första gången Greer möter den feministiska ikonen Faith Frank är på en tillställning på college. Greer, som aldrig tidigare har funderat över feminismen, blir starkt påverkad av Faith. När Faith ger henne sitt visitkort blir Greer smickrad, men hon skulle aldrig kunna drömma om att hon några år senare kommer att söka jobb hos denna karismatiska kvinna. Och hon har ingen aning om vad detta jobb kommer föra med sig – både positivt och negativt.

En kvinnas övertygelse handlar om feminism, om vad det egentligen innebär att vara feminist. Men den handlar också mycket om makt och lojalitet. Den handlar om feminister som ska stå upp för sina medsystrar, men inte alltid gör det när det väl gäller. Den handlar om att bryta förtroenden och svika vänner. Den handlar om hur pengar styr världen och hur image är allt. Och den handlar också om människor som står upp för sina värderingar och verkligen jobbar för att hjälpa andra.

Jag tycker mycket om den här boken, men ibland känns den lite väl lång och utdragen. Ibland känns handlingen ointressant, men när boken är utläst och jag ser på den som helhet så är den väldigt intressant. Jag trodde inte att den skulle stanna kvar någon längre stund hos mig, men det har den gjort. Jag tänker ibland på karaktärerna, på deras val och på deras liv. Jag är själv feminist och reflekterar mycket över det under läsningen. Finns det någon feministisk ikon jag sätter högre än ”vanliga” människor? Finns det någon jag skulle offra allt för att få vara i närheten av? Jag har svårt att tro att jag skulle ge upp så mycket som Greer gör för Faith, men samtidigt så är det ju det som gör boken intressant. Greer dyrkar verkligen sin mentor och gör allt för att inte göra henne besviken. Ju mer jag tänker på boken desto mer tycker jag om den, även om den känns lång och händelsefattig emellanåt. Jag rekommenderar den dock till den som är intresserad och kommer absolut läsa mer av Meg Wolitzer i framtiden.

Betyg: 3,5 av 5

Titel: En kvinnas övertygelse

Författare: Meg Wolitzer

Sidor: 482

Förlag: Bookmark

Utgiven: 2018

Stort tack till Bookmark förlag för recensionsexemplar av boken!

”Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort” av Eric Rosén

Eric växer upp med en alkoholiserad pappa. För det mesta ser han inga större problem med det. Visst är det tråkigt att pappa inte alltid orkas ses när han har lovat, men då är han i alla fall ärlig och berättar det. Men när Eric går i gymnasiet händer något som vänder upp och ner på förhållande mellan far och son. Fadern blir anklagad för att ha mördat en annan man. Han minns själv inget av händelsen och påstår att han är oskyldig. Eric vet inte vad han ska tro. Det är svårt att inte veta vem man ska tro på och ständigt hoppas att nya bevis ska komma fram. Och det är svårt att ha en far i fängelse.

Eric Rosén har skrivit en bok om sitt liv med en pappa i fängelse, och hur svårt det kan vara att älska någon som begått ett fruktansvärt brott. Men boken handlar egentligen om mycket mer än det. Det handlar om Erics uppväxt under 90-talet, med en alkoholiserad pappa och en deprimerad mamma. Om hur det är att stjäla cigaretter och stå upp mot kompisarna som blir nazister. Om hur en ganska strulig uppväxt, med ofullständig skolgång ändå kan leda till ett bra liv. Erics berättelse om sitt liv är öppen, ärlig och fängslande. Jag vill hela tiden läsa vidare, se hur det ska gå för Eric och hans pappa, hur deras relation ska utvecklas. Jag har ofta svårt för självbiografiska böcker, men den här har ett ämne som intresserar mig och jag har svårt att lägga den ifrån mig. Eric älskar sin pappa och står vid hans sida även när han inte är fysiskt närvarande, vilket måste vara svårt för den pappa vi får lära känna genom brev från fängelset är inte alltid en ödmjuk och förstående pappa – men ändå en stöttande far många gånger. Som läsare känner man sig kluven till fadern, önskar att han kunde bli fri från sitt missbruk, att Eric skulle ställa högre krav på honom, men pappan vill inte bli nykterist och sonen klarar aldrig av att ställa det kravet. Kanske är det viktigare att ha en pappa som finns i hans liv, med brister och fel, än att riskera att förlora honom. Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort är bra, intressant och välskriven. Det är en bok som jag tror passar alla läsare, men speciellt om du vill läsa om missbruk, självupplevda händelser eller bara en bra uppväxtskildring.

Betyg: 4 av 5

Titel: Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort

Författare: Eric Rosén

Sidor: 251

Förlag: Natur & Kultur

Utgiven: 2019

”I händelse av min död” av Kerstin Weigl och Kristina Edblom

Ibland läser vi böcker för att fly från verkligheten och ibland läser vi böcker för att förstå vår verklighet bättre. I I händelse av min död får vi möta en verklighet som är främmande för många av oss, men livsfarlig för dem som lever i den. Journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom har undersökt alla fall från år 2000 till år 2009 då en kvinna mördats av en äkta man, en partner eller ett ex – och det är skrämmande läsning. Vi får höra av familjemedlemmar om mordet, ibland från barn som allt för ofta blir vittnen när deras pappa misshandlar och mördar deras mamma. Men det är den verklighet vi alla lever i, det är vad som sker runt omkring oss dagligen, och vi kan inte blunda för det längre.

I en av berättelserna i boken får vi följa Kim. Kim kommer från Söderhamn, min hemstad där jag är född och bor. Här träffar hon sin man och det ställe där de gifter sig syns från hela staden, jag ser det från mitt fönster. Plötsligt blir det inte bara en bok om kvinnor som mördats av sina män, utan en bok om en kvinna och man från mina hemtrakter, och allt blir mer verkligt och nära. Även här sker detta. Det sker överallt, även i min trygga hemstad. Och det gör mig såklart arg, och rädd. Rädd eftersom det inte tycks finnas något sätt att förutse vilka män som kommer visa sig vara kapabla att döda, och arg för att jag som kvinna så ofta är rädd för män. Arg för att vi lever i ett samhälle där kvinnor ses som medansvariga vid misshandel, där de sägs att ”förhållandet är stormigt” när en man slår sin partner. Vi som kvinnor har så mycket att vara rädda för, men ännu mer att vara arga för. Det är upprörande att läsa om hur samhället misslyckas med att skydda kvinnor i utsatta situationer. Vi måste alla bli mer uppmärksamma på vår omgivning, göra allt vi kan för att rädda dessa kvinnor. Det sker allt för ofta att kvinnor mördas av sina män och det borde göras mer för att försöka ändra på det.

I händelse av min död är ingen lätt läsning, men innehållet är viktigt att läsa om. Det här är årets kanske viktigaste bok och borde läsas av alla. En fruktansvärd, men livsviktig bok helt enkelt.

Betyg: 5 av 5

Titel: I händelse av min död

Författare: Kerstin Weigl och Kristina Edblom

Sidor: 273

Förlag: Natur och kultur

Utgiven: 2019  

”Det första chiffret” av Denise Rudberg

Året är 1940, platsen är Stockholm. Signe, Elisabeth och Iris är tre kvinnor med väldigt olika bakgrund som snart kommer dela ett viktigt arbete. De tre väljs ut av regeringen för att avlyssna och försöka knäcka tyskarnas koder. Det är en osäker tid, då man inte vet vem man kan lita på, och de tre kvinnornas arbete blir livsviktigt för rikets säkerhet. De har ett stort förtroende och nu gäller det för dem att bevisa att de är värda det förtroendet – att de är rätt kvinnor på rätt plats.

Med Det första chiffret byter Denise Rudberg genre till att skriva en historisk roman, och hon gör det bra. Jag personligen läser inte ofta om andra världskriget, men när det kommer en bok som fokuserar på kvinnornas arbete inom det militära kan jag inte låta bli att läsa den. Boken är bra skriven, tiden och miljön bra beskriven på ett sätt som känns trovärdigt. Karaktärerna är inte okomplicerade men lätta att tycka om. Man vill verkligen att det ska gå bra för kvinnorna i boken. Handlingen är också delvis feministisk, vilket jag uppskattar. Elisabeth är absolut feminist, som säger upp sig från sitt jobb då hon ombeds klippa av sig sitt iögonfallande långa hår. Iris är ensamstående mamma till två söner, då hon flytt från Estland där hennes man blivit kvar. Att läsa om dessa tre kvinnor som alla kämpar för att stå på egna ben i en värld som drivs av män är spännande. Det här är en väldigt intressant och spännande bok, och den är också väldigt lättläst vilket borde tilltala många läsare. Jag hoppas att det kommer en fortsättning på Det första chiffret för jag är väldigt nyfiken på att läsa mer om Signe, Elisabeth och Iris.

Betyg: 3 av 5

Titel: Det första chiffret

Författare: Denise Rudberg

Sidor: 263

Förlag: Forum

Utgiven: 2019

Stort tack till bokförlaget Forum för recensionsexemplar!

”Det lungsjuka huset” av Matilda Gyllenberg

Förorten Lockum består av stora fina hus, som borde bada i ljus, men i ett av dem bor en kvinna som känner sig instängd. Hon har totalrenoverat huset för att få det luftigt och fint, men hon känner att hon går omkring i dunkel, och hon är missnöjd med sitt liv. Men allt kommer att vända. Hon kommer över en dagbok skriven av Hild, en kvinna som tillsammans med sin lilla son kom till Lockum för 30 år sedan. Men vem var Hild och vad hände egentligen med hennes barn? De två kvinnornas historier vävs samman och följer varandra, och det som började som en roman utvecklas snart till en psykologisk thriller. Ett händelseförlopp har sats igång som är omöjligt att stoppa.

Det lungsjuka huset är en ganska besynnerlig bok. Den börjar som en roman, om en kvinna som inte är helt nöjd med sin tillvaro, för att sedan utvecklas till en spännande psykologisk thriller. Och det är en spänning som kryper in under huden på läsaren. Vi anar vad som kommer hända, men vet aldrig säkert och slutet överraskade mig. Det som också överraskar mig är språket, som inte är typiskt för en thriller. Jag skulle säga att de flesta böcker inom genren har ett mycket enklare och mer rakt språk, och även handling, men så är detta inte heller någon renodlad thriller. Boken håller sig mellan två genrer, på ett sätt som faktiskt fungerar, och språket är vackert och fängslande. Jag är ofta väldigt kritisk mot psykologiska thrillers, men den här tycker jag väldigt mycket om. Jag är fångad från första sidan och vill inte lägga den ifrån mig. Jag är speciellt imponerad av hur bra Det lungsjuka huset är eftersom det är en debutroman. Jag hoppas verkligen att Matilda Gyllenberg kommer skriva fler böcker, för jag vill läsa mer.

Betyg: 4 av 5

Titel: Det lungsjuka huset

Författare: Matilda Gyllenberg

Sidor: 259

Förlag: Förlaget

Utgiven: 2019

”Vissla i mörker” av Emma Healey

Under en resa på landsbygden försvinner femtonåriga Lana spårlöst. Hon hittas fyra dagar senare, nerkyld och med sår över hela kroppen, men hon hävdar att hon inte minns var hon varit eller vad som hänt henne. Efter incidenten blir hon mer inbunden, vill inte gå till skolan, vägrar åka tunnelbana och sover med lampan tänd. Lanas mamma Jen misstänker att Lana minns mer av vad som hände under försvinnandet än hon vill erkänna. Jen försöker få sin dotter att prata med henne, men misslyckas och känner sig alltmer som en misslyckad förälder. Hur ska Jen nå fram till sin dotter och kommer hon någonsin få veta vad Lana varit med om?

Jag älskade Emma Healeys debutroman ”Elizabeth är försvunnen” som kom för några år sedan, så det var självklart att jag skulle läsa även hennes nästa bok. Vissla i mörker har många likheter med debuten: ett mysterium som ska lösas och en huvudkaraktär som mot polisen och familjens inrådan försöker lösa detta mysterium. Jag tycker väldigt mycket om Vissla i mörker, men den är inte riktigt lika bra som Healeys första bok. Jag saknar humorn som fanns i Elizabeth är försvunnen och blir aldrig lika indragen i berättelsen, men så är det ofta med författare som skrivit hyllade debutromaner. Det här är dock ingen dålig bok. Under större delen av läsningen tycker jag väldigt mycket om den, speciellt karaktärerna. Det är intressant att läsa om Jen som nästan går in i galenskap i jakten på att få veta vad som hänt hennes dotter. Och som läsare vill jag såklart också veta vad det var som hände då Lana försvann. Många har skrivit i sina recensioner att de tyckte att mittendelen var tråkig men att slutet var bra – jag tycker tvärt om. Jag är inte uttråkad under läsningen och tänker länge att den här boken kommer få ett högt betyg, tills jag kommer till slutet. Jag tycker inte om slutet. Eller, jag tycker i princip om slutet men kan knappt läsa de sista 20 sidorna pga en fobi jag har, så det kan inte hjälpas att det drar ner betyget ett snäpp. Helt personligt, men så är väl också all läsning helt personlig. Jag tycker dock att Vissla i mörker är en bra bok, och jag rekommenderar gärna andra att läsa den. Och jag kommer absolut att läsa vad än Emma Healey skriver härnäst.

Betyg: 3,5 av 5

Titel: Vissla i mörker

Författare: Emma Healey

Sidor: 332

Förlag: Forum

Utgiven: 2018 (På svenska 2019)

”Folk med ångest” av Fredrik Backman

”Det här är en historia om en bro, och idioter, och ett gisslandrama, och en lägenhetsvisning. Men det är också en kärlekshistoria. Flera stycken, faktiskt.”

En rånare slår till mot en bank, som visar sig vara kontantfri, rusar skamsen ut på gatan och ser en polis, som visar sig vara en parkeringsvakt. Rånaren får då panik, springer in i närmaste hyreshus och in i en lägenhet som har visning. Så tar rånaren mäklaren och alla på visningen som gisslan. Rånaren kommer senare att släppa gisslan, men när polisen stormar lägenheten är den tom. Var är rånaren? För att ta reda på det tvingas polisen förhöra alla i gisslan, och det kommer visa sig vara mer komplicerat än någon kunnat tänka sig.

Folk med ångest är min första bok av Fredrik Backman. De flesta undrar nog varför. För att jag inte gillar hypade böcker, skulle jag kanske svara, eller för att jag inte läser roliga böcker. Fast inget av det är egentligen sant. Anledningen till att jag inte har läst något av Backman tidigare är att jag har trott att jag inte skulle tycka om böckerna. Första gången jag såg Folk med ångest tänkte jag att ”den där kommer jag definitivt aldrig läsa, den har det fulaste omslag jag kan tänka mig”, men en vän övertalade mig att inte döma boken utifrån omslaget. Tack Jenny! Jag älskar den här boken! I början stör jag mig på alla karaktärer, men innan boken är slut har allt vänt och jag tycker om alla. Boken är rolig och sorglig – allvarlig och tokig. Men mest av allt är boken som en stor varm kram. Den får mig att tro på människans godhet. Jag hade fel när det gällde Backman, jag tycker om hans sätt att skriva och jag ska definitivt läsa fler av hans böcker.

Har du inte läst Folk med ångest? Vad väntar du på? Du kommer inte bli besviken!

Betyg: 5 av 5

Titel: Folk med ångest

Författare: Fredrik Backman

Sidor: 346

Förlag: Forum

Utgiven: 2019

”Avlivningskliniken Tusenskönan” av Martina Montelius

June närmar sig 50. Hon har aldrig lidit brist på något i hela sitt liv och vill att hennes död ska spegla det lyxiga liv hon levt. Därför har hon skrivit in sig som premiumkund på avlivningskliniken Tusenskönan. Hon ska dö en vacker död. Men väl på kliniken uppstår problem. En annan kund – en ung kvinna från uppenbart lägre förhållanden än June – har fått sin avlivning uppskjuten. Den unga kvinnan är rasande, pressen bankar på dörren och folk protesterar utanför. Kommer Tusenskönan överleva pressens skriverier och folkets uppror. Och hur kommer det bli med Junes avlivning.

Jag ska vara ärlig. Jag hade höga förväntningar på den här boken, men blev tyvärr väldigt besviken. På grund av det allvarliga temat hade jag väntat mig en mer humoristisk bok, och visst, en del tycker kanske att boken är rolig, men jag är inte en av dem. På baksidan citeras Helsingborgs Dagblad: ”Drottningen av skrattet-i-halsen”, men för mig fanns det inget skratt, varken i halsen eller någon annanstans. Mest stör jag mig på karaktärerna som är så överdrivna att de blir till karikatyrer. June är inte bara överklass, hon är antifeminist och rasist och hatar alla som inte lever upp till hennes nivå. Den unga Alida är å sin sida från samhällets andra ytterkant – fattig uppväxt med sexuella övergrepp och dåliga familjeförhållanden. Kanske känner författaren att hon måste dra karaktärerna så långt ut i kanterna för att vi ska gå med på att de vill dö, men jag blir bara trött på dem och himlar med ögonen åt hur stereotypiska de är. De enda karaktärer i boken som jag egentligen vill läsa om är klinikchefens två assistenter och tillika exfruar. De är de enda karaktärer som roar mig och det räcker inte speciellt långt. Nej, det här var verkligen ingen bok för mig. Jag är osäker på om jag kommer läsa något mer av Martina Montelius. Kanske läser jag en bok till för att se om det är författaren eller bara den här boken som inte faller mig i smaken. Jag har dock läst flera positiva recensioner om Avlivningskliniken Tusenskönan så kanske är det bara jag som inte fattar hur bra boken är och jag är den som tycker annorlunda än alla andra i detta fall. Kanske borde du läsa och bilda dig en egen uppfattning, men jag kan inte påstå att jag rekommenderar boken. Tyvärr.

Betyg: 1,5 av 5

Titel: Avlivningskliniken Tusenskönan

Författare: Martina Montelius

Sidor: 185

Förlag: Atlas

Utgiven: 2019

”En underbar död” av Emma Ångström

Julia har ett perfekt liv. Hon är gift med Henrik, som är snygg och omtänksam, har tre underbara barn och bor i ett fint hus. Men en dag när Julia vaknar är Henrik spårlöst försvunnen. Hon tror att han har åkt tidigare till jobbet, att han kommer att dyka upp, men det gör han inte. Polisen kopplas in, men då Julia jobbar som journalist försöker hon själv ta reda på vad som har hänt hennes man. Under sitt sökande dyker det upp fler och fler överraskningar, saker som Julia inte visste om sin äkta man. Känner hon alls Henrik? Vem är han egentligen?

Jag har tidigare läst Emma Ångströms psykologiska thriller Det sista experimentet, en bok som gjorde stort intryck på mig, så när En underbar död släpptes visste jag att jag skulle läsa den. Jag var lite rädd att boken inte skulle leva upp till mina förväntningar, men helt i onödan. Jag tycker att Det sista experimentet är snäppet bättre, mycket på grund av att karaktärerna i den boken är tonåringar och att den utspelar sig i en väldigt idyllisk miljö, men den här boken kommer inte långt efter. Det är en spännande psykologisk thriller, med en ganska klassisk ramberättelse, men med sidoberättelser som överraskar och ökar nyfikenheten. Jag skulle inte säga att boken är förutsägbar, för även om jag räknade ut hur vissa saker hängde ihop så överraskade slutet mig. Boken är lättläst, vilket jag tycker är bra när det gäller den här genren. När jag läser en thriller vill jag ha ett bra flyt i språket, relativt korta kapitel och att det går fort att läsa, och det får jag med En underbar död. Att boken delvis är inspirerad av en verklig händelse gör mig ännu mer fascinerad av berättelsen, som redan var fängslande i sig. Jag tyckte mycket om den här boken och tror den passar alla som gillar psykologiska thrillers. Spännande, skrämmande och jäkligt bra helt enkelt!

Betyg: 4 av 5

Titel: En underbar död

Författare: Emma Ångström

Sidor: 224

Förlag: Piratförlaget

Utgiven: 2019

Stort tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!

”Vår älskade” av Kamila Shamsie

 

Isma har ägnat nästan tio år att ta hand om sina yngre syskon, tvillingarna Aneeka och Parvaiz, sedan deras mor dött. Nu när de är vuxna ska Isma äntligen få resa till USA och studera, men hon oroas fortfarande över tvillingarna hemma i England. Parvaiz som till skillnad från systrarna inte studerar, och inte heller har något fast jobb, känner sig rotlös i tillvaron. Så träffar han Farooq, som verkar veta mer om hans bortgångne far än någon annan. Ingen i familjen pratar om fadern, som var jihadist, men Farooq talar om honom som en hjälte. Parvaiz kände aldrig sin far, men vill nu hedra hans minne och följer med Farooq utomlands – något som kommer få konsekvenser för alla tre syskonen.

Vår älskade är en roman som bygger på det antika dramat Antigone, men man behöver absolut inte känna till handlingen i dramat för att läsa boken. Jag gjorde inte det och blev därmed överraskad över händelseförloppet och speciellt slutet. Vår älskade är en högaktuell och väldigt viktig bok. Mycket handlar den om identitet, om att vara muslim i ett västerländskt land och vad det innebär. Vad innebär det för en familj om en medlem är jihadist? Vad händer när en syster vill ta avstånd från brodern och den andra vill göra allt för att få honom att komma hem igen? Kamila Shamsie lyckas verkligen med att berätta om rotlöshet, heder och syskonkärlek. Vi följer muslimer som lever traditionellt och andra som försöker anamma den västerländska kulturen för att bättre passa in i samhället. En politiker vill inte veta av sitt muslimska påbrå för att lättare göra karriär och en ung man går med i IS för att hedra sin mytomspunne far. Familjer som gör allt för att hålla ihop, men ändå splittras. Och mitt i allt detta finns ett älskande par som tvingas hålla sitt förhållande hemligt. Vår älskade väcker många tankar och känslor, och berör verkligen på djupet. Jag hoppas att fler plockar upp denna bok för jag tycker inte bara den är väldigt bra, den är också väldigt viktig.

Betyg: 4 av 5

Titel: Vår älskade

Författare: Kamila Shamsie

Sidor: 285

Förlag: Polaris

Utgiven: 2017 (På svenska 2019)

Stort tack till bokförlaget Polaris för recensionsexemplar!