”Sju tomma hus” av Samanta Schweblin

 

En mor och dotter smyger in i folks trädgårdar för att arrangera om, en man hämtar varje dag sin döda sons kläder från grannens trädgård och två små barn försvinner tillsammans med sina nakna farföräldrar. Novellerna i Sju tomma hus är klaustrofobiska och absurda, och stannar kvar långt efter att jag lagt ifrån mig boken. Samanta Schweblin håller sakta men säkert på att bli en av mina favoritförfattare och det är främst hennes noveller jag älskar. De är egensinniga och innehåller ofta drag av magisk realism, dock inte så mycket i just den här novellsamlingen. Men trots att dessa noveller håller sig mer realistiska så är de lika fängslande och atmosfäriska som de övriga jag läst. Jag tycker mycket om noveller i allmänhet, speciellt när författare som Samanta Schweblin låter det udda, skeva och absurda genomsyra berättelserna. Inte alla berättare i novellerna är pålitliga, och en oro byggs ofta upp under läsningen. Jag har läst allt som finns utgivet på svenska av Samanta Schweblin och jag hoppas att fler av hennes verk kommer översättas. Jag har alltid höga förväntningar på hennes böcker och jag blir sällan besviken. Sju tomma hus är en riktig pärla som jag vill rekommendera till alla novellälskare. Det vore synd att missa denna lilla samling berättelser, från vad som sägs vara ”en av den latinamerikanska litteraturens främsta novellister.”

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Sju tomma hus

Författare: Samanta Schweblin

Sidor: 163

Förlag: Tranan

Utgiven: 2015 (På svenska 2023)

”Satansviskningar” av Sami Said

 

Långt borta i en namnlös öken ligger en internatskola för besvärliga flickor. Dit skickas Nadine för att hon gömt sig i garderoben. Väl där känner hon sig utanför den gemenskap som finns bland de andra flickorna och som främst utmärks av den idoldyrkan flickorna känner för undergroundartisten Assam Lo, som precis mördats av sin bror. Nadine blir vän med den första flickan och den andra flickan, och dras mer och mer in i de övriga flickornas värld. Föreståndaren för internatet vill isolera flickorna för att skydda dem från det onda och göra dem till bra unga kvinnor, men Nadine och den första flickan längtar bara bort. Långsamt testar de gränserna och ger sig allt längre ut i öknen.

Besvärliga flickor är något jag älskar att läsa om. Barndom och ungdomsår som inte är så idylliska som man skulle kunna önska. Sami Saids gestaltning av flickorna på internatskolan är fascinerande. Ofta flyter flickorna ihop till ett kollektivt medvetande, där deras tankar, känslor och agerande är ett och samma, och jag älskar de bitarna. Jag älskar att läsa om deras upproriskhet och om hur mycket de styrs av sin besatthet av Assam Lo. Att låta handlingen utspela sig i ett namnlöst land är väldigt smart, även om jag i alla fall hade en specifik del av världen i åtanke när jag läste boken. När jag läser om hettan och isoleringen i öknen känns det nästa som ett drömlikt tillstånd. Jag tycker mycket om att Sami Said undersöker vad som sker med dessa flickor när de befinner sig utanför den övriga världen. De växlar mellan trött känslolöshet och passionerade utbrott, och drömmer om att vara som Assam Lo, deras stora förebild. Jag får aldrig nog av böcker om flickor som inte passar in i samhället, som inte passar normen för vad som anses vara en bra flicka. Satansviskningar är en bok helt i min smak och jag har svårt att sluta tänka på den. Väl värd sin Augustprisnominering och jag hoppas att den når ut till många läsare.

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Satansviskningar

Författare: Sami Said

Sidor: 235

Förlag: Natur och kultur

Utgiven: 2023