”Kvinnors liv” av Alice Munro

Del växer upp på en gård som styrs av män. Det är först när modern får jobb och tar med Del till en lägenhet i stan som Del börjar omge sig med kvinnor. Inte bara modern utan också deras hyresvärd och Dels bästa kompis Naomi får stort inflytande på henne. Hon växer upp till en ung kvinna och lär sig om allt vad det innebär av vänskap, sex och död. Och allt däremellan med.

Jag hade höga förväntningar på Kvinnors liv. Den är skriven av nobelpristagaren Alice Munro och är hennes enda roman, som ska vara en fiktiv självbiografi om Alice eget vuxenblivande. Jag brukar älska den här typen av berättelser, men i detta fall är jag kluven. Det är absolut ingen dålig bok, den är välskriven och intressant, ibland till och med lysande, men ibland känner jag mig uttråkad under läsningen. Kanske beror det på yttre faktorer, men jag känner som att jag inte kommer in riktigt i själva historien. Det är intressant att läsa om en ung kvinnas liv i Kanada under mitten av förra seklet, och bitvis är boken rolig, men som helhet väcker den inga större känslor hos mig. Det finns dock bitar som glimmar lite extra, som får mig att verkligen njuta av läsningen och se att Munro nog är den lysande författare som många tycker. Kanske är det jag som läser denna i fel tid i livet, kanske är det att Munro är bättre som författare av noveller, men jag kommer absolut att försöka mig på att läsa någon av hennes novellsamlingar. Och som sagt så är detta ingen dålig bok, inte alls, men den var tyvärr inte så lysande som jag hade väntat mig. Om du tycker om böcker om flickors vuxenblivande, eller om du tycker om Munro som författare, så kommer du säkert ha glädje av att läsa Kvinnors liv. Och jag behåller boken i bokhyllan. Kanske läser jag om den om några år, och kanske ger jag den ett högre betyg då.

Betyg: 3,5 av 5

Titel: Kvinnors liv

Författare: Alice Munro

Sidor: 306

Förlag: Atlas

Utgivningsår: 1971 (På svenska år 2018)

Stort tack till Atlas förlag för recensionsexemplar!