Nilo och Nasim har varit tillsammans i fem år då Nilo
börjar känna på sig att det är något som inte står helt rätt till. Det känns
som att Nasim blir mer frånvarande, som att han drar sig undan, som att han
kanske är på väg att göra slut. Under en veckas tid får vi följa Nilo då hen
ser tillbaka på förhållandet och kärleken, samtidigt som det blir en omvälvande
vecka på andra sätt. Nilo försöker desperat hålla fast vid sin kärlek till
Nasim, men är kärleken alltid värd att kämpa för? Och finns det saker som är
viktigare än tanken på att förlora sin livs kärlek?
Jag ville verkligen älska den här romanen, men tyvärr så
gör jag inte det. Det finns stycken, ibland hela sidor, som är helt
fantastiska, men som ändå inte väger upp en hel roman. I stort så tycker jag
att boken är för sval och att grälen som Nilo och Nasim har är
alldeles för intellektuella. Det blir som en avsaknad av känslor i deras bråk,
som mest verkar gå ut på att utrycka elaka analyser av den andre. För mig är
karaktärerna, som ska vara i 24-årsåldern, inte riktigt trovärdiga i sina
dialoger med varandra, och det känns tråkigt tycker jag. Hade jag läst boken i
tonåren hade deras diskussioner troligtvis gått rakt över huvudet på mig. Men
det är ändå, trots dessa brister, en intressant och välskriven roman. Det
som gjorde mig mest nyfiken på att läsa boken var att Mesaros huvudkaraktärer
är könlösa, d.v.s. att vi som läsare själva får avgöra vilka kön vi tror att
karaktärerna har. Och jag är imponerad över hur Mesaros lyckas hålla på detta
och samtidigt skriva en bra bok. Handlingen blir inte på något sätt lidande av
denna idé om könlöshet, och det bidrar till att vi kan identifiera oss med
karaktärer oavsett könstillhörighet.
Sjöhästar
handlar såklart till största delen om kärlek, om viljan att hålla fast vid
något men också om att veta när det är dags att släppa taget. Boken tar dock
också upp andra teman, som vänskap, rasism och utanförskap. Det är en fin
berättelse om hur det kan kännas när man inte längre säkert vet vart ett
förhållande är på väg. För mig var som sagt dialogerna lite för intellektuella,
men jag skulle ändå rekommendera folk att läsa boken, speciellt utifrån det
faktum att personerna inte tillskrivs något specifikt kön. Jag antar att man
antingen tycker mycket om eller hatar just det. Jag tyckte mycket om det.
Betyg: 3 av 5
Titel: Sjöhästar
Författare: Niklas Mesaros
Sidor: 163
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2018
Stort tack till Anna Ivarsson på Rabén & Sjögren för
recensionsexemplar av boken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar