måndag 13 maj 2019

”Järtecken” av Christoffer Carlsson


En novembernatt 1994 brinner ett hus ner i en halländsk by och det ska visa sig att en ung flicka ligger mördad i huset. En misstänkt grips och det verkar utom allt tvivel vara han som begått brottet. Han döms och livet i byn återgår till det normala, i så stor utsträckning det går. Men polisassistent Vidar Jörgensson kan aldrig riktigt glömma det som hänt, och efter tio år bestämmer han sig för att återigen titta igenom fallet. Mycket på grund av att hans vägar korsas med Isaks, pojken med järtecknet som alltid är rädd att han en dag ska gå över gränsen – precis som hans morbror gjorde.
Jag ska erkänna att deckare och kriminalromaner inte tillhör det jag vanligtvis brukar läsa, men ibland dyker det upp böcker inom genren som intresserar mig mycket, som t ex Järtecken. Jag tycker om att det är en fristående deckare (inte en del i en serie om t ex en kriminalare) och jag dras till att den utspelar sig i en liten by. Järtecken handlar mycket om personerna kring den som döms för ett brott. Isak är systerson till den dömde mördaren och han tänker mycket på vad morbroderns brott betyder för honom. Han får ofta höra att det är en gen som även hans morfar hade, att männen i släkten har ett humör som inte går att tygla och att Isak är precis som dem. Den psykologiska aspekten av berättelsen är väldigt intressant tycker jag och jag är glad att den får så stort utrymme. I övrigt så är det en ganska klassiskt uppbyggd spänningsroman, med flera överraskningsmoment under berättelsens gång. Den är spännande, lättläst och har ett språk som flyter på bra under läsningen. Jag tycker boken är bra, men inget som fastnar i minnet tyvärr. Kanske beror det på att det inte är min typ av genre och den som gillar deckare kanske tycker mer om boken. Men den är läsvärd och jag rekommenderar den till den intresserade.
Betyg: 3 av 5

Titel: Järtecken
Författare: Christoffer Carlsson
Sidor: 424
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgiven: 2019

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar