”Manhattan Beach” av Jennifer Egan

Under andra världskriget får kvinnor jobb vid örlogsvarvet i New York. 19-åriga Anna Kerrigan är en av de som jobbar där. Men när hon en dag ser dykare arbeta vid hamnen känner hon sig kallad att byta jobb. Hon vill bli den första kvinnliga dykaren vid varvet. Samtidigt plågas hon av att hennes far försvann från familjen fem år tidigare. Hon vet inte om han lever eller är död, och hennes jakt för att ta reda på det kommer ta henne in i stans maffiakretsar. Det är en farlig värld, men Anna är fast besluten att ta reda på sanningen om vad som hände hennes pappa.

Manhattan Beach är en maffig roman på ca 500 sidor. Så tjocka böcker skrämmer mig alltid lite och jag är rädd att de ska vara utdragna och tråkiga. Så är det inte i detta fall. Manhattan Beach suger in mig i historien från första sidan. Jennifer Egan har ett sätt att skriva som är båda lättsamt och fängslande på samma gång. Jag förvånas över hur fort och lätt läsningen går, och hur bra jag faktiskt tycker att boken är. Jag som annars varken tycker om böcker om krig eller maffia har här inget problem att engagera mig i historien som innehåller båda dessa saker. Jag fängslas av både historien och karaktärerna, och är imponerad över den roman Jennifer Egan lyckats åstadkomma. Men precis som jag var rädd för så tröttnar jag lite mot slutet. Boken är lite för lång för min smak och jag tappar intresse lite de sista 100 sidorna. Dock inte mycket. Det händer fortfarande intressanta saker mot slutet och jag är säker på att det bara är jag som inte är van vid att läsa tjocka böcker. Jag förstår hyllningarna som Manhattan Beach har fått och jag rekommenderar absolut den nyfikne att läsa boken.

Betyg: 3,5 av 5

Titel: Manhattan Beach

Författare: Jennifer Egan

Förlag: Albert Bonniers förlag

Sidor: 501

Utgiven: 2017 (På svenska 2018)