”Galanterna” av Mia Franck

 

Helsingfors 1912. Modisten Dagmar bor i en lägenhet i huset Hoppet tillsammans med väninnan Hilma. De är unga, moderna yrkeskvinnor som drömmer om att se världen. Men det är inte lätt att vara ung kvinna på den här tiden. Männen finns överallt och tränger sig på och tar sig friheter, speciellt de ryska militärerna. Kvinnorna vågar inte ens gå på restaurang utan en man med sig. Så en dag när Dagmar och Hilma som vanligt umgås med väninnorna Ebba och Klara får de en idé: de ska klä sig som män för att kunna röra sig fritt i staden. De sätter sin plan i verket, övar på att tala, röra sig och bete sig som män – och det funkar! På restauranger kan de äta gott, dricka mycket och umgås med andra män och kvinnor obesvärat. Men de tar allt större risker och det som började som en oskyldig lek blir snart mer till allvar.

Galanterna är en historisk roman som kryddats med tidningsnotiser och artiklar från den aktuella tiden. Huvudkaraktären Dagmar är även fritt baserad på Mia Francks mormorsmor som drömde om en egen hattaffär. Att följa Dagmar och hennes tre väninnor är intressant. Jag tycker överhuvudtaget att det är intressant att läsa om kvinnor och deras liv i början av 1900-talet och har aldrig tidigare läst om den tiden i Finland, i alla fall inte som utspelar sig i storstadsmiljö. Här finns ett klart feministiskt tema, men boken handlar också om vänskap och om vad som händer när de starkaste vänskapsbanden prövas. Galanterna är välskriven men också lättläst, och väldigt fängslande. Jag oroar mig hela boken igenom för de fyra unga kvinnorna och hoppas att inget ont ska hända dem. Jag tänker också på att det var kvinnor som dessa som såg till att framtiden blev bättre för oss som kom efter. Jag i alla fall får inte nog av att läsa om kvinnor som går sin egen väg, som utmanar normer och gränser, oavsett i vilken tid de dör det. Jag tycker att Galanterna är en intressant och bra roman och jag kan varmt rekommendera den.

Betyg: 3,5 av 5

 

Titel: Galanterna

Författare: Mia Franck

Sidor: 350

Förlag: Förlaget

Utgiven: 2021

”De sammanbundna” av Stacey Halls

 

Fleetwood Shuttleworth är endast sjutton år men redan gravid för fjärde gången. Hon har hittills inte fullbordat en graviditet och hennes make Richard väntar på en arvinge. Fleetwood har hittat ett undangömt brev där en läkare skriver att hon inte kommer att överleva en graviditet till. Men så, av en slump, träffar hon på den unga och mystiska Alice Gray, som blir Fleetwoods jordemor och nära vän. När Alice blir anklagad för häxkonster riskerar Fleetwood allt för att rädda henne. Hon är övertygad om att Alice är den enda som kan rädda både henne och barnet vid förlossningen.

De sammanbundna är Stacey Halls debutroman, men den andra av hennes böcker som ges ut i svensk översättning. Det är en historisk roman som tar oss tillbaka till den blodigaste häxprocessen i Storbritanniens historia. Jag personligen är ingen storläsare av historiska romaner, men vill ibland läsa någon för att vidga mina vyer. Jag tycker att De sammanbundna är en bra roman. Den är inte för lång, vilket gör att jag inte hinner bli uttråkad, och den handlar om ett intressant ämne: häxor. För mig hade själva häxprocesserna gärna fått ta större del av handlingen, men man kan inte alltid få som man vill. Jag tror att De sammanbundna är en roman som passar både de som är vana att läsa historiska romaner och de som liksom jag inte är så bevandrade inom genren. Det är en roman som jag varmt kan rekommendera och som gjort mig nyfiken på att läsa mer av Stacey Halls.

Betyg: 3 av 5.

 

Titel: De sammanbundna

Författare: Stacey Halls

Sidor: 322

Förlag: Bokfabriken

Utgiven: 2018 (På svenska 2021)

”När bergen sjunger” av Nguyen Phan Que Mai

 

Hanoi 1972. I en grop i marken som fungerar som skyddsrum sitter en flicka med sin mormor. De var på väg till skolan när de amerikanska bombplanen närmade sig. Flickans föräldrar har båda gett sig ut i kriget, precis som flickans morbröder. För att skingra flickans tankar börjar mormodern berätta sin egen historia, från barndom till där hon är nu. Hon berättar om att leva på flykt, i fattigdom, och om hur kärleken till sina barn fick henne att alltid kämpa för överlevnad. Genom mormoderns berättelse tas vi med på en resa genom Vietnams 1900-talshistoria, och parallellt med den följer vi flickan under hennes uppväxt i väntan på att hennes föräldrar ska komma hem.

Jag har inte läst många böcker som utspelar sig i Vietnam och därför blev jag intresserad av att läsa När bergen sjunger. Det och för att den har ett fantastiskt omslag. Jag känner att det här är ett land med en historia som jag borde veta mer om, men en sak som är bra med just den här boken är att det inte gör något att jag inte känner till något om Vietnam. Det här är som en historiebok, fast mycket mer fängslande och gripande. För det är en gripande berättelse vi får ta del av i När bergen sjunger. Här får vi läsa om krig och vad det gör med människor och hur det kan splittra familjer, men även om hur det kan föra familjer tätare samman. Relationer och moderskärlek är centrala teman, men här finns också många exempel på främmande människors godhet. När bergen sjunger handlar om överlevnad, men också om att livet ibland blir vad du gör det till och att hoppet kan ha en osannolik kraft. Med ett fängslande språk färdas vi genom Vietnam både i tid och rum. Det här är en bok som passar både den som sedan tidigare har kunskaper om Vietnams historia och den som, liksom mig, inte har det. Det här är verkligen en roman som kommer leva kvar i mig länge och jag är så glad att jag har läst den.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: När bergen sjunger

Författare: Nguyen Phan Que Mai

Sidor: 381

Förlag: Historiska Media

Utgiven: 2020 (På svenska 2021)

”Verkligheten” av John Ajvide Lindqvist

 

”Hemma med Hallbergs” är en populär realityshow där Heidi Hallberg tillsammans med man och barn visar upp allt som händer i vardagen, men något håller på att hända med Heidis egen vardag. Plötsligt så uppträder glitchar och skeva saker i Heidis omgivning. Allt börjar med en fluga som försvinner från fönsterbrädet, i ett ögonblick, och som påbörjar en spiral där Heidi tvingas ifrågasätta vad som egentligen är verkligt.

Verkligheten är, vilket är ovanligt för John Ajvide Lindqvist, en tunnis. På endast 156 sidor får vi följa den framgångsrika Heidi under ett dygn då hela hennes värld faller samman, men inte på det sätt man skulle kunna tro. Verkligheten är, på pappret, en roman som jag borde gilla, men det gör jag tyvärr inte. Jag finner karaktärerna och deras beteende stereotypiskt och förutsägbart, och jag fastnar aldrig riktigt för berättelsen. Jag tycker att den tar sig under den sista tredjedelen, men inte tillräckligt för att höja mitt betyg av romanen. Jag är besviken på John Ajvide Lindqvist. Han har varit en av mina absoluta favoritförfattare, men hans förra bok Vänligheten var inte heller någon favorit. Jag frågar mig; är det John Ajvide Lindqvists författande som har ändrats eller är det jag? Trots det så vet jag att jag kommer att läsa kommande verk från författaren. För hans tidigare böcker har ju varit så bra. Men skulle jag då rekommendera Verkligheten? Ja, om du har läst och tyckt om tidigare böcker från John Ajvide Lindqvist. Men om du aldrig har läst något av honom skulle jag rekommendera dig att börja med Låt den rätte komma in eller Människohamn. Det här är tyvärr ingen ny favorit i hyllan.

Betyg: 2 av 5

 

Titel: Verkligheten

Författare: John Ajvide Lindqvist

Sidor: 156

Förlag: Ordfront

Utgiven: 2022

”Min dyra ögonsten” av Marieke Lucas Rijneveld

 

Veterinären och familjefadern Kurt har förälskat sig i en fjortonårig flicka på en av gårdarna som han brukar besöka i jobbet. Han vet att det han känner är förbjudet, men kan inte hålla sig ifrån henne. Den här boken är hans kärleksförklaring till den unga flickan, samtidigt som den riktar sig till de rådmän som står i färd att döma honom.

Efter att ha läst Marieke Lucas Rijnevelds debutroman Obehaget om kvällarna stod en sak klart; jag kommer att läsa allt som denna författare ger ut. Samtidigt så var jag lite nervös för att läsa hans andra bok, lite rädd för att den inte skulle kunna mäta sig med debuten, men jag var orolig i onödan. Min dyra ögonsten är en nutida Lolita-berättelse som utspelar sig på den nederländska landsbygden. Det är en rå, tät och obehaglig roman. Precis som med Obehaget om kvällarna är det nästan omöjligt att lägga boken ifrån sig. Här finns dessutom inga styckesindelningar, vilket inte lämnar något andrum till läsaren. Vi befinner oss ständigt i Kurts huvud och det går inte att värja sig från hans tankar. Jag är medveten om att många inte förstår varför man vill läsa en roman berättad från en pedofils perspektiv, och det här är verkligen inte en bok för alla. För oss som gillar ”feel-bad” är det dock nästan ett måste att läsa den. Det är en oerhört mörk roman som kryper sig in under skinnet på en. Jag tänker fortfarande på Rijnevelds debut Obehaget om kvällarna minst en gång i veckan, fast det var över ett år sedan jag läste den, och jag vet att det kommer bli lika med Min dyra ögonsten. Rijneveld har en förmåga att skriva scener som stannar kvar hos en, även om man kanske helst hade velat glömma dom. Hans böcker är fulla av misär och obehag, men dom är samtidigt så bra skrivna att man inte kan sluta läsa. Jag rekommenderar inte Min dyra ögonsten till alla, för den kräver en viss sorts läsare, men jag kan nästan lova att den som tyckte om Obehaget om kvällarna kommer att älska den här.

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Min dyra ögensten

Författare: Marieke Lucas Rijneveld

Sidor: 329

Förlag: Tranan

Utgiven: 2021 (På svenska 2022)

”Kentukis” av Samanta Schweblin

 

De kallas Kentukis. Små mjukisdjur på hjul med kameror installerade i ögonen. Den som äger en Kentuki följs ständigt av en främlings blick, medan den som styr Kentukin har full insyn i någon annans vardagsliv. De som äger dem och de som styr dem kan inte kommunicera annat än genom djurets rörelser. En Kentuki tenderar att förändra livet både för ägaren och betraktaren. Ibland på de mest oväntade sätt.

För några år sedan läste jag Samanta Schweblins roman Räddningsavstånd och älskade den, så jag blev väldigt glad över att ännu en av hennes böcker översatts till svenska. Jag brukar tycka om science fiction som ligger nära den värld vi lever i, så jag hade höga förväntningar på Kentukis. Samanta Schweblin har skrivit en roman om en inte alltför avlägsen framtid där gränsen för det mest privata suddats ut. Människors godhet, men också deras mörkaste sidor, kommer fram när det inte längre finns några regler att följa. I romanen följer vi några återkommande karaktärer, men får också inblickar i andra personers liv. I just de kapitlen där vi får möta personer som sen inte återkommer är romanen enligt mig som bäst. Det är då det kan bli riktigt mörkt och obehagligt, något som jag saknar i resten av boken. Visst ligger det en känsla av obehag över stora delar av berättelsen, men jag önskar att Samanta Schweblin hade tagit ut svängarna lite mer. Kentukis är en bra bok, och Samanta Schweblin kan konsten att fängsla mig som läsare, men jag hade velat få samma känsla som jag fick av Räddningsavstånd, något jag sällan får under läsningen. Det här är ändå en bok jag kan rekommendera folk att läsa och jag själv kommer definitivt att läsa fler böcker av författaren.

Betyg: 3 av 5

 

Titel: Kentukis

Författare: Samanta Schweblin

Sidor: 300

Förlag: Tranan

Utgiven: 2018 (På svenska 2022)

”De galna kvinnornas bal” av Victoria Mas

 

På ett sjukhus i Paris år 1885 förbereder sig de intagna till bal. De är kvinnor, galna och utstötta, lämnade på sjukhuset av fäder, bröder och makar när de blivit för besvärliga. På sjukhuset visas de upp för publik då de sätts i trans och ”behandlas”. Nu är det dags för den årliga bal då kvinnorna visas upp för Paris societet. Men under förberedelserna för balen kommer en ny kvinna till sjukhuset, den unga Eugenie. Eugenie har förmågor som anses fel, men som hon är säker på kommer hjälpa henne att ta sig ifrån sjukhuset.

Kvinnlig galenskap i Paris på 1880-talet, det låter absolut som något jag borde tycka om. Men kanske är historiska romaner inte riktigt min kopp te. Eller kanske går den här romanen inte in på djupet på det sätt jag hade önskat. Det är i alla fall någonting som gör att det här inte är den fantastiska bok jag hade hoppats på. Det är en helt okej bok, men det där extra som gör en roman riktigt bra fattas. Ganska långt in i romanen är det händelsefattigt, och på slutet känns allt stressat. Och den där balen jag så gärna ville gå på får jag knappt vara med på alls. Nej, det här är ingen roman jag kommer minnas länge och ingen ny favorit som jag hade hoppats. Den är inte dålig, men för mig blev det ändå en besvikelse tyvärr.

Betyg: 3 av 5

 

Titel: De galna kvinnornas bal

Författare: Victoria Mas

Sidor: 253

Förlag: Sekwa

Utgiven: 2019 (På svenska 2022)

 

Stort tack till Sekwa förlag för recensionsexemplar!