”Station elva” av Emily St. John Mandel

 

Det är vinterkväll i Toronto när skådespelaren Arthur Leander ska framträda i pjäsen Kung Lear, men mitt i föreställningen faller Arthur ihop på scen och dör. Samma kväll sprider sig ett dödligt virus över Nordamerika. Ett virus som kommer lämna få människor vid liv. Tjugo år senare reser Kirsten runt med en grupp skådespelare och musiker som framför Shakespearepjäser i de små primitiva samhällen som bildats efter pandemin. Hon lever ett hårt liv i en värld där överlevnad inte är självklart. Ryktet sprids om en fristad i söder, men finns verkligen denna plats och kommer sällskapet kunna ta sig dit?

Jag har full förståelse för att många vill undvika att läsa om pandemier just nu när vi befinner oss i en, men jag tillhör den skara som kastar mig över den här typen av dystopiska berättelser. Den här boken utspelar sig före, under och tjugo år efter pandemin, och väver ihop en saga som verkligen fängslade mig. Och fast vi ständigt kastas runt i tiden så är det aldrig svårt att veta var vi är eller vad som händer. Jag tycker om alla karaktärer i boken, jag tycker om språket och jag tycker om hur lättläst romanen är. Författaren har ett sätt att skriva som gör att jag hela tiden vill läsa vidare. Jag slukade verkligen den här boken, och när jag hade läst ut den ville jag genast läsa den igen. Jag älskade att gå in i den värld som Emily St. John Mandel målar upp, även fast det är en värld jag aldrig skulle vilja leva i. Jag förstår de som nu i pandemitider helst vill läsa lättsamma böcker, men jag tycker det är synd om folk skulle missa den här boken. Jag älskar den och jag tror att många läsare verkligen skulle tycka om den. Om du tillhör de som inte vill läsa Station elva just nu så tycker jag att du ska skriva upp den på en ”att läsa”-lista och läsa den när världen förhoppningsvis befinner sig i en bättre tid. Och om du inte har några problem med att läsa om pandemier tycker jag att du ska läsa boken nu direkt. Den är skrämmande aktuell och fantastiskt fängslande.

Betyg: 5 av 5

 

Titel: Station elva

Författare: Emily St. John Mandel

Sidor: 358

Förlag: Trut Publishing

Utgiven: 2014 (På svenska 2020)

 

Stort tack till Trut Publishing för recensionsexemplar!

”Vänligheten” av John Ajvide Lindqvist

 

En morgon står den bara där. En gul, låst container i Norrtäljes hamn. Ingen vet hur den har kommit dit och ingen vet vem som äger den. När containern så småningom öppnas kommer dess innehåll att påverka hela Norrtälje. Något händer med den vardagliga vänligheten och människor börjar bete sig annorlunda. Vi får följa sex personer vars vägar korsas under denna tid och hur de och deras relationer utvecklas. Vad var det egentligen som fanns i containern och går det att hindra den katastrof som kryper allt närmare?

John Ajvide Lindqvist har länge varit en av mina absoluta favoritförfattare och jag längtade så efter att få kasta mig över Vänligheten, en bok som ska handla om vad som händer när Fasan släpps lös. Men vad hände egentligen? Jag har sällan varit så kluven till en bok. En del av mig älskar boken. Jag älskar språket, drivet, handlingen och att 715 sidor på något sätt bara flyger förbi och inget känns för långt, för utdraget eller överflödigt. Det är så bra och jag kan inte sluta läsa. Men något skaver under läsningen. Två av de kvinnliga karaktärerna i boken är överviktiga och det är här en stor del av problemen börjar. Det känns som att fettfobin får onödigt stort utrymme och jag är osäker på varifrån detta hat mot tjocka människor kommer ifrån. Många har tolkat det som att det är ett tecken på den orättvisa och förtryckande värld vi lever i, men jag delar tyvärr inte den tolkningen. Dels så kommer föraktet mot de två överviktiga personerna inte bara från de övriga karaktärerna i boken utan mer från den allvetande berättaren. Dels så känns det som att författaren överdrivet går in för att förklara hur tjocka dessa personer är, nästa som att han ibland vältrar sig i beskrivningar av deras kroppar. Jag undrar dessutom varför han just valt att fokusera på fettfobin som det som är skevt i samhället. I boken finns en invandrarfamilj och två av huvudkaraktärerna kommer från denna familj. Jag kan tycka att det kanske borde skrivits mer om problemet med rasism för dessa personer. Rasism tas upp i boken, men det riktar sig inte mot någon av huvudkaraktärerna på det sätt som fettföraktet riktar sig mot de två kvinnorna. Jag är besviken. Samtidigt som jag var helt slukad av berättelsen så var det flera gånger som jag tänkte att jag inte visste om jag ville läsa vidare. För det skaver och gör ont och jag blir så arg. Jag blir dessutom besviken på hur John Ajvide Lindqvist porträtterar karaktärer med psykisk ohälsa. Jag får uppfattningen av att han inte gjort tillräckligt med research inom detta ämne. Jag är som sagt väldigt besviken och undrar över om jag fortfarande kan kalla John Ajvide Lindqvist för min favoritförfattare. Det här är i alla fall inte någon ny favoritbok. Boken skulle egentligen vara värd ett toppbetyg, men jag kan inte ge den det. Allt jag hoppas nu är att vi slipper fettfobi och dålig framställning av psykisk ohälsa i nästa bok av John Ajvide Lindqvist.

Betyg: 3 av 5

 

Titel: Vänligheten

Författare: John Ajvide Lindqvist

Sidor: 715

Förlag: Ordfront

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Ordfront förlag för recensionsexemplar!

”Efter solen” av Jonas Eika

 

I Cancun arbetar unga pojkar på stranden för att tillfredsställa de rika turisternas behov. I en storstad utgör tre personer ett slags familj som väntar på en stor förändring då ett barn är på väg. Och i öknen hittar en äldre man ett främmande föremål som kommer uppta allt mer av hans existens.

Efter solen består av fem noveller och tilldelades Nordiska Rådets litteraturpris 2019. Jag var redan nyfiken på den här boken, men blev såklart ännu mer intresserad av att läsa den när jag hörde att den fått detta pris. Novellerna är välskrivna och fängslande, men det är något som skaver och inte faller mig riktigt i smaken. Vissa noveller känns alldeles för kompakta och det finns flera scener i boken som är alldeles för extrema för min smak. Jag vet inte om författaren är ute efter att uppröra eller äckla läsaren, men jag känner avsmak och det drar såklart ner betyget. Jag tvivlar inte på att Jonas Eika är en bra författare som är väl värd litteraturpriset, men för mig känns flera stycken i novellerna alldeles för effektsökande. Jag kommer nog inte rekommendera boken till andra men avråder heller inte den nyfikne att läsa den. Bara för att den inte föll mig i smaken så är det inte en dålig bok. Som tur är så tycker alla om olika böcker och jag tror säkert att det finns många läsare där ute som kommer tycka mycket om den här.

Betyg: 2 av 5

 

Titel: Efter solen

Författare: Jonas Eika

Sidor: 185

Förlag: Modernista

Utgiven: 2018 (På svenska 2020)

 

Stort tack till Modernista för recensionsexemplar!

”Hennes kropp och andra parter” av Carmen Maria Machado

 

En kvinna bär ett band om halsen som ingen får röra. En annan gör en lista över alla sina sexpartners medan ett mystiskt virus håller på att ta död på mänskligheten. En kvinna opererar magsäcken vilket får oväntade följder och en säger upp sig när hon får veta vad som finns isytt i de klänningar hon säljer.

Carmen Maria Machados berättelser är en blandning mellan psykologisk realism, science fiction, fantasy och skräck. De har alla en aura av mystik och tänjer på gränserna för olika genrer. De handlar om kvinnor, om deras kroppar, om våldet mot deras kroppar men även om njutningen av dem. Jag upplever kvinnorna i dessa noveller som starka och svaga på samma gång. De är överlevare, men har alla en akilleshäl. Sexualiteten är viktig i många noveller och vi möter kvinnor som har sex med både män och andra kvinnor på ett väldigt självklart sätt. Och jag tycker mycket om det. Jag tycker om språket, teman och tonen i dessa berättelser. Jag sträckläser varje novell, men måste ta en paus mellan dem för att smälta det jag just läst. När jag läser Carmen Maria Machados noveller känns det som att jag går in i en annan värld som inte alltid följer vår världs fysiska lagar. Jag trivs i den världen även om den skrämmer mig lite. Hennes kropp och andra parter är en väldigt bra och fascinerande samling berättelser som jag redan vill läsa igen. Jag rekommenderar boken till alla som vill läsa något som utmanar genrelitteraturen och till alla som helt enkelt tycker om noveller. Jag kan inte sluta tänka på den här boken och jag är säker på att kvinnorna i dessa berättelser kommer leva med mig lång tid framöver.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Hennes kropp och andra parter

Författare: Carmen Maria Machado

Sidor: 279

Förlag: Norstedts

Utgiven: 2017 (På svenska 2020)

 

Stort tack till Norstedts förlag för recensionsexemplar!

”Förvildade” av Rory Power

 

På en ö ligger Raxter School for Girls, en internatskola för flickor i 12-årsåldern och uppåt. Sedan över ett år tillbaka är skolan satt i karantän. Ett mystiskt virus bröt ut och flera av flickorna dog. De som överlevde har förvildats. Nu lever flickorna på skolan isolerade i väntan på ett vaccin. De vågar inte gå utanför det stängsel som omgärdar dem för även de vilda djuren på ön har förändrats. Men när Hettys bästa vän plötsligt försvinner bestämmer sig Hetty för att ta reda på vad som hänt vännen, även om det betyder att hon måste lämna skolområdet. Hetty kommer få veta saker som inte flickorna på Raxter School är medvetna om. Fler hemligheter än hon anat kommer upp till ytan.

Förvildade är en imponerande debutroman. Rory Power har hittat på ett udda, helt nytt sätt att låta människorna påverkas av viruset. På många sätt är det mer skrämmande att bli förvildad än att som i många andra romaner med virusinslag bli en zombie eller helt enkelt bara dö. På ett sätt är det också vackrare. Det här är ett virus vi inte är vara vid att möta i böcker och filmer och jag fascineras över att någon kommit på det.

Förvildade är en roman som handlar om överlevnad, men också om vänskap. Det är en roman som kan tolkas feministiskt då flickorna på ön inte längre är bundna av regler och förväntningar på att bete sig på ett visst sätt. Den har även inslag av hbtq+-teman. Jag tyckte väldigt mycket om Förvildade! Det var en bok som verkligen sög in mig i berättelsen och fängslade mig totalt. Även fast boken riktar sig främst till ungdomar så tycker jag att den passar precis lika bra för vuxna att läsa. En bok för den som vill läsa en annorlunda roman om ett virusutbrott. En väldigt bra sådan.

 Betyg: 4 av 5

 

Titel: Förvildade

Författare: Rory Power

Sidor: 303

Förlag: B. Wahlströms

Utgiven: 2019 (På svenska 2021)

 

Stort tack till B. Wahlströms för recensionsexemplar! 

”Modersmjölken” av Nora Ikstena

 

Den 15 oktober 1969 föds en flicka. Hennes mor lämnar henne i flera dagar. Hon vill inte amma sitt barn, är rädd att hennes ångest ska följa med modersmjölken och skada barnet. Kvinnan saknar moderskänslor och barnet växer upp hos sin mormor och styvmorfar. Parallellt berättar de om sina liv i 1970- och 80-talets Lettland, som då tillhörde Sovjetunionen. Deras liv må se olika ut men båda har de en längtan efter frihet.

I Modersmjölken får vi följa en kvinna utan moderskänslor, men som jobbar med att göra andra kvinnor gravida. Hon har ständig ångest och saknar livsvilja. Genom henne får vi veta hur det kunde vara att arbeta som läkare i det forna Sovjetunionen. Hur det var att alltid vara styrd av någon annan. Hon har svårt att förhålla sig till sitt liv som mor, vet inte hur hon ska behandla sin dotter. Dottern har tvärt emot sin mamma en stark livsvilja. Hon är en flitig student, men saknar en större frihet i skolan. Hon lär sig leva med sin mors ångest och med rädslan att något hemskt ska hända. Då mamman mest längtar efter frihet så vill dottern även tillhöra en gemenskap. När hon tvingas flytta med sin mor saknar hon sin mormor och styvmorfar, som hon räknar som sina riktiga föräldrar.

Modersmjölken är en stark roman om hur det var att leva i Lettland under Sovjets styre och hur det påverkade invånarna. Det är en historia som pendlar mellan ljus och mörker, men som samtidigt inger hopp. Nora Ikstena beskriver på ett lågmält sätt hur det är att sakna frihet, och hon gör det väldigt bra. Modersmjölken är i sitt lilla format en stor roman som jag hade väldigt svårt att slita mig från. Jag rekommenderar absolut alla att läsa den!

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Modersmjölken

Författare: Nora Ikstena

Sidor: 260

Förlag Tranan

Utgiven: 2015 (På svenska 2020)

 

Stort tack till bokförlaget Tranan för recensionsexemplar av boken!