lördag 29 december 2018

”Den stora utställningen” av Marie Hermanson


Året är 1923 och platsen är Göteborg. Jubileumsutställningen pågår och alla väntar på att nobelpristagaren Albert Einstein ska komma och hålla sitt tal. Nittonåriga Ellen har fått sitt första journalistjobb för utställningens egen tidning. Hon bor hos sin faster, där hon blir vittne till en sammankomst där det befinner sig en person som kan äventyra Einsteins säkerhet i landet. Ellen har av en slump fått kontakt med detektivkonstapeln Nils Gunnarsson och tillsammans försöker de reda ut vad det egentligen är som pågår. Och i Berlin förbereder sig Albert Einstein för att åka till Sverige och hålla sitt nobeltal.
Ännu en gång har jag blivit påmind om varför Marie Hermanson är en av mina absoluta favoritförfattare. Liksom hennes tidigare böcker är denna välskriven, spännande och intressant. Jag tycker mycket om storyn i Den stora utställningen, jag tycker även om alla karaktärerna och skådeplatsen, jubileumsutställningen i Göteborg 1923, känns nästintill magisk. Ibland glömmer jag nästan bort att det är en påhittad berättelse, eftersom Albert Einstein ju är en verklig person och boken är så bra skriven att man tror på det som står i den. Jag fascineras och fängslas av berättelsen och har svårt att lägga boken ifrån mig. Jag skulle kanske inte säga att det här är Marie Hermansons bästa roman, men det är ändå en fullpoängare! Jag hade höga förväntningar på den här och jag blev inte besviken. Nu är frågan bara hur länge jag måste vänta på Marie Hermansons nästa roman.
Betyg: 5 av 5

Titel: Den stora utställningen  
Författare: Marie Hermanson
Sidor: 298
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 2018

söndag 23 december 2018

”24 goda gärningar” av Jenny Fagerlund


Två år har gått sedan Emma förlorade sin sambo på julafton och nu närmar sig december. Emma har inte lyckats gå vidare i livet och julen är en svår tid för henne. Hennes syster försöker dessutom göra henne uppmärksam på att den butik Emma äger måste öka sin försäljning för att gå runt, men frågan är om Emma ens är intresserad av att driva vidare sitt företag. Hon har egentligen inte lust med någonting. Men så en kväll möter hon en äldre man som har svårt att ta sig fram i snömodden. Emma hjälper mannen hem och känner sedan sån lycka över att ha hjälpt en annan människa att hon ger sig själv ett löfte: hon ska göra en god gärning varje dag fram till julafton. Vad Emma i denna stund inte kan tänka sig är att detta projekt kommer mer eller mindre vända upp och ner på hennes liv.
 
Jag ville så gärna tycka om den här boken, speciellt efter att ha hört så mycket bra om den, men tyvärr faller den mig inte i smaken. Jag ogillar karaktären Emma en ganska lång bit in i boken, tycker hon beter sig otrevligt och barnsligt, och jag känner helt enkelt ingen sympati för henne eller bryr mig om vad som händer i boken. Slutet, som jag såklart inte tänker avslöja, innehåller dock några bra saker när det gäller bi-karaktärerna. Speciellt tycker jag om Lilians historia, och om boken hade handlat om henne istället för Emma så hade jag nog gett den ett högre betyg. Positivt är att det är en lättläst bok, med korta kapitel som gör att den går fort att läsa. Och bara för att jag inte tycker om den här boken så tvivlar jag inte på att många andra kommer älska den. Om du tycker om feelgood med lite romantik så kommer den här nog inte göra dig besviken. Tyvärr så är det inte min favoritgenre, och boken lämnar inget bestående avtryck hos mig.
Betyg: 2 av 5

Titel: 24 goda gärningar
Författare: Jenny Fagerlund
Sidor: 297
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2018

tisdag 18 december 2018

”Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul” av Maria Ernestam


Lisbeth är en 38-årig singel som arbetar som lärare i det lilla samhället Frillesås. Hon bor i ett litet hus vid havet och trivs ganska bra med sitt liv, men längtar ändå efter att något ska hända. Men så, plötsligt veckorna innan jul så händer alltför mycket på en gång. Föräldrarna bestämmer att jullunchen ska serveras redan klockan elva på julafton, Lisbeths höggravida syster vill föda sitt barn hemma, bästa vännens dotter anklagas för stöld, före detta pojkvännen dyker upp oanmäld och Lisbeths kök måste rivas upp. Droppen kommer när rektorn på skolan vill anställa en manlig alpin mästare som ska ta över Lisbeths idrottstimmar, men för det gör Lisbet upp en plan. Hennes till en början lilla vita lögn ska dock visa sig växa sig större än hon tänkt.
Maria Ernestam har skrivit en mysig och rolig julroman, som passar även oss som inte vanligen läser feelgood. Jag uppskattar att den romantiska delen inte får störst utrymme och att det handlar om en stark kvinna som faktiskt har lämnat ett dåligt förhållande och inte bara har kastat sig in i ett nytt, utan har krav på hur en eventuell pojkvän ska vara. Det handlar inte om att bli räddad av en man utan mer om att rädda sig själv och hitta den man är innan man ger sig in i ett förhållande. Jag tycker mycket om humorn i boken och jag skulle kunna se denna som en rolig julfilm. Jag tror verkligen att den här skulle passa bra som film. Den är inte för sockersöt och romantisk, utan mer rolig om en kvinna som låter en vit lögn växa sig för stor. Jag har läst en handfull julböcker de senaste veckorna och det här är den roman jag skulle rekommendera mest. På omslaget står det ”Årets julroman” och hittills är jag beredd att hålla med. Om du vill ha en rolig feelgood att läsa under jul så kan jag varmt rekommendera denna.
Betyg: 3 av 5

Titel: Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul
Författare: Maria Ernestam
Sidor: 275
Förlag: Louise Bäckelin förlag
Utgivningsår: 2018

lördag 15 december 2018

”Sju dagar med familjen” av Francesca Hornak


Olivia lovat att spendera julhelgen med sina föräldrar och sin lillasyster Phoebe, och därmed kommer familjen Birch att vara samlad för första gången på flera år. Men Olivia, som är läkare, har varit i Afrika och jobbat med människor drabbade av den livsfarliga Haagepidemin. Det här betyder att familjen måste sitta i karantän i en hel vecka. En vecka ska visa sig vara lång tid för de fyra familjemedlemmarna, som alla har hemligheter de inte vill avslöja för de andra. I takt med att dagarna går blir det allt svårare att komma överens utan att avslöja för mycket om sig själva. Då dyker plötsligt en oväntad gäst upp och alla hemligheter kommer upp till ytan.
Sju dagar med familjen är en ganska annorlunda julroman. Långt ifrån allt är guld och gröna skogar för karaktärerna, som alla har mer eller mindre allvarliga problem att brottas med. Det här gör att det är en ganska allvarlig och ibland sorglig bok, men här finns också värme och familjekärlek. Jag hade väntat mig en lättsam, komisk feelgood-roman, men jag tycker inte riktigt den stämpeln passar på den här boken. Men det gör inte boken dålig – tvärt om. Jag tycker om nästan alla karaktärerna, och kan till viss del först deras handlande, även om jag själv aldrig skulle kunna ha hemligheter liknande dem de har. Det som inte riktigt håller för mig är hur vissa i familjen snabbt helt ändrar karaktärsdrag. Det är som att de blir nya personer över en dag, vilket inte känns speciellt trovärdigt. Men eftersom det är en julroman så är jag beredd att förlåta sådana saker, och i slutändan så tycker jag att det här är en helt okej bok och lagom mysig julläsning.
Betyg: 3 av 5

Titel: Sju dagar med familjen
Författare: Francesca Hornak
Sidor: 407
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 2017 (På svenska 2018)

måndag 10 december 2018

”En röd liten fågel i juletid” av Fannie Flagg


Oswald T Campbell är medelålders, frånskild och barnlös, men trivs ändå ganska bra med sitt liv i Chicago. Men vintern är på intågande och av sin läkare får Oswald veta att hans lungor är så dåliga att han bara har månader kvar att leva. Vill han köpa sig lite extra tid i livet borde han dessutom snarast flytta till varmare breddgrader. Och det gör Oswald. Av en slump får han kontakt med en kvinna i den lilla byn Lost River i Alabama och hon ordnar med boende åt honom. Oswald är först tveksam till hur han ska komma att trivas i den lilla byn, men det visar sig att byn och dess invånare har en positiv inverkan på hans liv på mer än ett sätt. En stor del av hans välmående kommer att bero på en liten flicka som plötsligt en dag dyker upp i den lilla byn. En flicka som kommer påverka alla dess invånare. Precis som en röd liten fågel också gör.
Jag har skrivit förut att jag inte gärna läser feelgood-romaner, men för den här gör jag gladeligen ett undantag! Den här boken är inte bara mysig och gör det varmt om hjärtat, den är även sorglig på sina ställen, men främst också rolig. Den är humoristisk och välskriven, och det uppskattar jag mycket. Jag glömmer nästan bort att det är feelgood jag läser. Boken är lättläst och passar bra nu i jultider, men är egentligen inte så julig som jag hade väntat mig. Själva handlingen utspelar sig under ett helt år, men julen har en viktig roll i boken. Det är en rörande berättelse om kärlek och vänskap, och om livet i en liten by där alla känner alla. Efter att ha läst den här är jag sugen på att läsa om Stekta gröna tomater på Whistle Stop Café, som också är skriven av Fannie Flagg. Och jag tar gärna emot förslag på liknande böcker. Slutligen, vill ni ha en mysig, rolig och rörande bok att läsa i jul så kan jag verkligen rekommendera En röd liten fågel i juletid.
Betyg: 3,5 av 5

Titel: En röd liten fågel i juletid
Författare: Fannie Flagg
Sidor: 274
Förlag: Månpocket
Utgiven på originalspråk: 2004

fredag 7 december 2018

”Den brinnande flickan” av Claire Messud


Julia och Cassie har varit bästa vänner så länge de kan minnas och är inte alls förberedda på att sommaren som 12-åringar ska bli den sista tillsammans. När skolan börjar igen börjar även deras vänskap resan mot sitt slut. Cassie och Julia glider ifrån varandra, eller kanske är det Cassie som glider ifrån Julia. Julia kan dock aldrig släppa Cassie helt. Minnet av deras vänskap dröjer sig kvar och Julia gör allt för att försöka förstå Cassie och hennes handlingar.
Jag älskar böcker om flickors vuxenblivande, och det här är verkligen en bok i min smak. Vi får historien berättad genom Julias ögon, och vet aldrig riktigt vad av det hon berättar som är sant, men det gör också berättelsen mer intressant. Cassie blir nästan som ett mystiskt väsen som Julia inte kan hålla fast vid. Hon får ständigt återkomma till frågan om hur väl hon egentligen känner sin före detta vän. Det här är en ganska händelselös, karaktärsdriven roman, men skrivet på ett så bra sätt att den fängslar en från första sidan. Även om det inte händer mycket får vi följa flickorna på ett sätt som gör att en ständigt vill läsa vidare, och jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig boken. Det är en av de bästa skildringarna av förlorad vänskap som jag har läst. Det beskrivs hur svårt det kan vara med vänskap i tonåren, och hur svårt det kan vara att acceptera att en vänskap ibland tar slut. Den brinnande flickan är fin och sorglig, välskriven och fängslande. En bok som jag hoppas att många kommer att läsa.
Betyg: 4,5 av 5

Titel: Den brinnande flickan
Författare: Claire Messud
Sidor: 221
Förlag: Natur och kultur
Utgivningsår: 2017 (På svenska 2018)

tisdag 4 december 2018

”Kärlek, bakelser och en mops” av Annie England Noblin


Brydie återhämtar sig från en skilsmässa och sörjer att hon i samma veva förlorat sitt bageri. Hon behöver en nystart och flyttar till en ny stad där hon får erbjudandet att bo gratis i ett hus mot att hon samtidigt tar hand om ägarens bortskämda mops Teddy. Brydie är till en början tveksam, men med tiden blir hon vän med den gamla damen som äger huset och hon börjar även tycka om Teddy. Hon får ett nattjobb på ett bageri i en mataffär och på dagarna tar hon upp en ny hobby: att baka hundgodis. Och så träffar hon Nathan. Nathan jobbar på det äldreboende där Teddys matte bor och rastar sin hund i samma hundgård som Brydie går till med Teddy. Brydie och Nathan behöver inte springa på varandra många gånger innan de båda inser att de är dragna till varandra. Men kärlek går inte alltid som på räls och frågan är om Brydie och Nathan kan ta sig förbi de hinder de stöter på.
Jag ska erkänna direkt, jag läser väldigt sällan feelgood. Men samtidigt så vill jag ibland prova på även denna genre. När jag hittade den här boken, som bland annat handlar om en mops, kände jag att den nog kunde passa mig. Och jag hade delvis rätt. Jag tycker inte att det här är den bästa boken jag läst, men jag tycker att den är ganska mysig, speciellt nu innan jul. Boken utspelar sig på hösten, mellan oktober och jul, så det passade perfekt att läsa den nu i början av december. Titeln säger allt när det gäller handlingen. Det handlar verkligen om kärlek, bakning och hundar. Det finns några sorgliga tillfällen i boken, men för det mesta känner man sig varm och på bra humör när man läser den – som man ska känna av feelgood. Jag är under hela läsningen medveten om att det här egentligen inte är min typ av bok och att jag inte borde tycka om den, men samtidigt tycker jag det är skönt att läsa något lättsamt för en gång skull. Man vet vad det är man får med den här boken och det känns tryggt. Jag kan på ett sätt förstå varför så många läser feelgood. Om man tycker om mysiga böcker så tror jag att man kommer tycka om den här. Speciellt om man dessutom tycker om bakning och hundar.
Betyg: 3 av 5

Titel: Kärlek, bakelser och en mops
Författare: Annie England Noblin
Sidor: 358
Förlag: HarperCollins
Utgivningsår: 2017 (På svenska 2018)

Stort tack till HarperCollins för recensionsexemplar!

söndag 2 december 2018

Julböcker för barn


Jag tänkte rekommendera fyra juliga böcker för barn i olika åldrar. Jag har skrivit vilken ålder böckerna är tänkta för, men personligen tycker jag inte att det finns någon högsta ålder för att uppskatta dessa böcker. De passar dessutom perfekt som högläsningsböcker nu inför julen.


Pettson får julbesök av Sven Nordqvist
 

Gubben Pettson och hans katt Findus håller för fullt på att förbereda inför julafton när Pettson ramlar och gör illa foten. Han skadar foten så illa att han varken kan hugga julgran eller handla julmat. Vad kommer det här bli för julafton, undrar Findus, och frågan är om det kommer att bli någon jul alls för Pettson och hans katt.

En väldigt mysig och rolig bilderbok, som absolut kan uppskattas lika mycket av vuxna som av barn. Boken handlar om hur viktigt det är att vara tillsammans på julen och vikten av att hjälpa varandra.

Rekommenderas för ålder 3-6.


Paketlandet av Cecilia Forss och Anna Ileby

 

Brevbäraren Petra Persson hatar barn. Hon hatar barn så mycket att hon måste blunda när hon cyklar förbi skolgården. Men då händer det att hon cyklar omkull och hamnar i diket. En dag när hon hamnar i diket tappar hon ett viktigt paket som hon fått av sin chef. En pojke tar reda på Petras paket, men hur ska hon få tillbaka det från ett barn..?

En mysig och rolig bok om vänskap, julen och slajm. Tar upp rädslor och vikten av att vara snäll. Väldigt fina illustrationer!

Rekommenderas för ålder 6-9.


Sunes jul av Sören Olsson och Anders Jacobsson


Det är 23 dagar kvar till årets roligaste dag: julafton! I den här boken får vi följa med Sune och hans familj under hela december, med allt från julspel i skolan till julgransstöld med pappa Rudolf. Det blir mycket tolkigheter och roligheter på vägen mot jul och nyår.

En rolig bok som bygger på 1991 års julkalender med samma namn. Om man har sett kalendern känner man igen en del, men mycket har uppdaterats och i den här boken får vi följa Sune ända fram till nyår. Jag tycker också att man ska titta på adventskalendern, som finns på SVT:s ”Öppet arkiv”. Det är en svensk klassiker som funkar lika bra nu som för 27 år sedan.

Rekommenderas för ålder 6-9.


Jakten på julen av Matt Haig



Nikolas har inte mycket. Han bor med sin pappa i en liten stuga i Finland och drömmer om de leksaker han skulle kunna köpa om de hade mer pengar. När det utlovas en belöning för den som kan bevisa att det finns levande alver ger sig Nikolas pappa av norrut, mot alvernas by. Nikolas tvingas bo med sin elaka faster, men en dag får han nog och ger sig av efter sin far. Det blir en lång resa med många överraskningar och äventyr på vägen.
Jakten på julen är en mysig, spännande och rolig bok om julen och vem som egentligen är jultomten. Den handlar mycket om vikten av att vara snäll och om vänskap. Jakten på julen är Matt Haigs första bok om julen, men det finns nu tre böcker med jultema av honom på svenska. Även denna bok har fina illustrationer.
Rekommenderas för ålder 9-12.  

måndag 26 november 2018

”Silvervägen” av Stina Jackson


Det är sommar i norrland. Varje natt åker Lelle fram och tillbaka efter Silvervägen och letar efter sin dotter som varit försvunnen i tre år. Han har lovat sig själv att han ska hitta henne. Samtidigt anländer Meja med sin mamma till orten Glimmersträsk. Hon är lika gammal som Lelles dotter var när hon försvann. Lelles och Mejas vägar korsas, och när ännu en ung flicka försvinner närmar sig deras öden varandra allt mer.
Silvervägen är Stina Jacksons debutroman, och vilken bra debut det är! Jag ska erkänna att jag inte är en person som kastar mig över kriminalromaner, men jag är glad att jag gjorde ett undantag för denna. Det som lockade mig var att den bland annat handlar om en tonårstjej, och jag tycker om att läsa om flickor på väg in i vuxenvärlden. En annan sak som lockade var att den utspelar sig i norrland och miljön är verkligen förtrollande i Silvervägen. Det är mörka skogar med djupa sjöar och ändlösa vägar genom små byar. Jag drogs snabbt in i berättelsen och hade väldigt svårt att lägga boken ifrån mig. Dels så är den fängslande och dels så är den lättläst. Jag tycker också om att den är ca 300 sidor, vilket jag personligen tycker är en bra längd på en bok. Boken är välskriven och historien är väldigt bra. Det som drar ner betygen ett snäpp för mig är att den är lite väl förutsägbar. Det finns inget i slutet som förvånar mig, vilket gör mig lite besviken. Men trots det så är det en bra bok, speciellt om man tycker om spänningsromaner, och jag kan varmt rekommendera den.
Betyg: 3 av 5

Titel: Silvervägen
Författare: Stina Jackson
Sidor: 295
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 2018

Stina Jackson tilldelades 2018 års pris för ”Årets bästa svenska kriminalroman” av Svenska Deckarakademien för sin debutroman Silvervägen.

fredag 23 november 2018

”En spellista för sömnlösa nätter” av Déa Solin


19-åriga Isabella kommer direkt från en musikfestival, i en skrotig bil hon nyss köpt, till Natalies begravning. Natalie var Isabellas flickvän som tragiskt tagit sitt eget liv. Isabella vet inte hur hon ska hantera sorgen. Hon kan inte sova på nätterna, utan åker omkring i bilen och lyssnar på musik. På en fest träffar hon Audrey, som börjar följa med Isabella på de nattliga färderna. Känslor uppstår, men Isabella är osäker. Hur kan hon få känslor för någon ny så snart efter Natalies bortgång? Hon är rädd för att följa sina känslor och samtidigt rädd för att såra Audrey. Ju närmare varandra de kommer desto mer drar sig Isabella undan. Hur länge måste man sörja någon innan man får gå vidare med sitt liv?
En spellista för sömnlösa nätter är en fin roman om sorg och saknad, och om hur man går vidare med sitt liv efter att ha förlorat sin partner. Visst är det tydligt att det handlar om unga människor, och ung kärlek, men den förtjänar ju också sin plats i litteraturen. Isabella brottas med tanken på att bli kär i någon ny efter att ha förlorat det hon trodde var sitt livs kärlek, men trots det blir boken inte överdrivet ledsam eller deprimerande. Snarare handlar det om en ny kärlek som sakta växer fram, om hur det kan kännas att bli kär när man är 19 år och på väg in i vuxenvärlden. Boken är bra skriven och svår att lägga ifrån sig. Och fast den riktar sig till ungdomar så tycker jag absolut att även vuxna kan läsa den, och kanske minnas hur kärleken kändes då man var ung.
Betyg: 4 av 5

Titel: En spellista för sömnlösa nätter
Författare: Déa Solin
Sidor: 210
Förlag: Förlaget
Utgivningsår: 2018

Stort tack till Förlaget för recensionsexemplar!

måndag 19 november 2018

”Jag är, jag är, jag är – Ett hjärtslag från döden” av Maggie O’Farrell


Man kan skriva om sitt liv på många olika sätt. Maggie O’Farrell har i sin bok Jag är, jag är, jag är – Ett hjärtslag från döden valt att utgå från de gånger hon varit i kontakt med livsfaror för att berätta om sig själv och sitt liv. Hela sjutton stycken nedslag i livet, från år 1975 fram till idag. Maggie beskriver situationer då hon på något sätt varit nära döden, allt från sjukdomar, till missfall och till hennes svårt allergiska dotter. Men det är inte bara själva nära-döden-upplevelsen hon berättar om, utan även andra saker runt omkring händelsen, och på det sättet får vi följa Maggie genom livet. Boken följer ingen kronologisk ordning och är egentligen ingen riktig memoar, utan snarare nedslag i Maggies liv. Det enda kapitlet som ligger rätt kronologiskt är det sista, ”Dotter”, som handlar om Maggies dotters sjukdom och inte om något som drabbat Maggie själv.
Jag älskar den här boken! Att läsa om död kan nog för många tyckas makabert eller deprimerande, men jag tycker aldrig att det blir det i den här boken. Vissa kapitel är tyngre, allvarligare, sorgligare än andra, men det blir aldrig så tungt att jag vill sluta läsa. Och även fast man vet att Maggie överlever allt hon är med om så är det spännande att läsa om hennes kontakt med döden. Jag förundras över alla gånger hon varit nära döden och jag börjar tänka på de gånger jag själv varit i liknande situationer. För mig är idén att skriva en bok utifrån de gånger man varit nära döden fascinerande, och speciellt att det kan bli så bra som i det här fallet. När jag har läst ut boken känns det som att jag känner Maggie O’Farrell lite, som att jag verkligen har fått en inblick i hennes liv och tankar. Jag kan tänka mig att den här boken inte är för alla, men jag tycker att alla borde ge den en chans. Maggie O’Farrell skriver väldigt bra och har ett fint språk, och boken är lättläst trots sin ganska tunga utgångspunkt. Jag trodde inte att jag skulle tycka så här mycket om en bok som handlar om nära-döden-upplevelser, men jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig denna. En väldigt, väldigt bra bok som jag varmt rekommenderar!
Betyg: 5 av 5

Titel: Jag är, jag är, jag är – Ett hjärtslag från döden
Författare: Maggie O’Farrell
Sidor: 288
Förlag: Etta förlag
Utgivningsår: 2017 (På svenska 2018)  

Stort tack till Etta förlag för recensionsexemplar!

torsdag 15 november 2018

”Höst” av Ali Smith


Det är hösten 2016. Storbritannien har precis röstat ja till att lämna EU och landet befinner sig i kris. Daniel Gluck ligger i sin säng på äldreboendet och sover. Han är 101 år och sover väldigt mycket, ett tecken på att slutet närmar sig säger sköterskorna. Hans vän, 32-åriga Elisabeth, hälsar på honom och läser högt ur böcker. Daniel drömmer, medan Elisabeth försöker förstå vad som pågår i världen.

Höst är en ganska lättläst bok, samtidigt som den känns väldigt komplicerad. När jag läser den kan jag inte undgå att tänka att den vill förmedla något till mig, något som jag inte är smart nog att uppfatta. Kanske så är det så, eller så spelar mina känslor mig ett spratt. Jag kan heller inte låta bli att tänka att den här boken beskriver Storbritannien strax efter Brexit-omröstningen och därför troligtvis läses på ett annat sätt av de som själva bor i landet.
Personligen så är jag kluven till Höst. Vissa kapitel beskriver drömmar, och jag har svårt att veta hur jag ska tolka dessa. Samtidigt så tycker jag väldigt mycket om de kapitel som berättar om vänskapen mellan Daniel och Elisabeth, och de som handlar om Elisabeths liv i allmänhet. Boken är intressant, välskriven och bitvis rolig, men som sagt så gör den mig förvirrad ibland. Jag är inte säker på vad boken vill säga och om jag har förstått den riktigt. Det här är den första boken jag läser av Ali Smith, men troligtvis inte den sista. Höst är första delen i en kvartett döpt efter de fyra årstiderna, men med fristående handlingar, och jag är intresserad av att fortsätta läsa de kommande delarna. Jag ångrar inte att jag läste Höst, och trots att jag inte är säker på att jag har förstått den helt så kan jag rekommendera andra att läsa den.
Betyg: 3 av 5

Titel: Höst
Författare: Ali Smith
Sidor: 230
Förlag: Atlas
Utgivningsår: 2017 (På svenska 2018)

måndag 12 november 2018

”Homo Sapienne” av Niviaq Korneliussen


Grönlands huvudstad Nuuk, dess yngre befolkning och uteliv tycks inte helt olikt andra ställen på jorden, men gamla traditioner lever kvar på ön och är svåra att göra upp med. I Homo Sapienne får vi följa fem unga grönländare som bryter mot normen men längtar efter kärlek precis som alla andra. Vi får följa dem i ett kapitel var, men historierna går in i varandra, vävs samman och bildar en större berättelse.
Huruvida det är vanligt med queerlitteratur på Grönland eller inte har jag ingen aning om, men med tanke på att det fortfarande är relativt ovanligt i Sverige så kan jag tänka mig att det inte finns böcker om detta ämne i överflöd därifrån. Jag är alltid på jakt efter bra böcker som bryter mot heteronormen och är väldigt glad att ha hittat Homo Sapienne. Dels för att jag som sagt gärna läser queerlitteratur, men också för att jag inte ofta stöter på författare och böcker från Grönland. Homo Sapienne är lättläst, men välskriven. Författaren använder sig av både medvetandeström och sms-konversation, och är alltså inte rädd för att experimentera med berättartekniker. Då boken är endast 150 sidor lång går den fort att läsa, men det är verkligen en intressant läsupplevelse. En väldigt bra bok om hur det är att vara ung och homosexuell. Och om längtan efter kärlek, som är densamma oavsett sexuell läggning.
Betyg: 4 av 5

Titel: Homo Sapienne
Författare: Niviaq Korneliussen
Sidor: 150
Förlag: Leopard förlag
Utgivningsår: 2014 (På svenska 2018)

fredag 9 november 2018

”Patriarkatet” av Lisa Gummesson


Det är höst år 2017, tiden alldeles innan #metoo drar in som en väldig våg över Sverige. Tre kvinnor – Mia, Sara och Victoria – möts och blir vänner då de har liknande erfarenheter av män. Våldsamma män. Och de bestämmer sig för att hämnas. Det som från början är en kamp för frihet kommer att visa sig förändra deras liv, men inte på det sätt de hade planerat eller hoppats på.
Patriarkatet är en tunn och relativt lättläst bok, men samtidigt en hemsk skildring om hur mäns våld mot kvinnor kan ta sig uttryck. Det handlar både om sexuellt våld och om våld i nära relationer, så om detta är något man har svårt att läsa om bör man inte läsa den här boken. Personligen så tycker jag att Lisa Gummesson på ett bra sätt visar på hur olika slags våld och övergrepp kan se ut, och det är också det jag tycker är bokens stora behållning. Jag tycker om alla de kvinnliga karaktärerna i boken och jag tycker illa om de flesta manliga, som jag antar är tanken. Det är svårt att skriva om boken utan att ge några spoilers, men jag kan säga att slutet gör mig lite förvirrad. Slutet får mig att fundera över vad författaren egentligen vill säga med boken. Men trots det så tycker jag att det är en bra, välskriven bok om ett intressant ämne, och jag tycker att den är väl värd att läsa. Jag är dessutom nyfiken på om Lisa Gummesson kommer att skriva fler böcker i framtiden, för Patriarkatet är så pass bra att jag gärna skulle vilja läsa mer av henne.
Betyg: 3 av 5

Titel: Patriarkatet
Författare: Lisa Gummesson
Sidor: 158
Förlag: Ordberoende förlag
Utgivningsår: 2018

Stort tack till Ordberoende förlag för recensionsexemplar!

måndag 5 november 2018

”Sovande jättar” av Sylvain Neuvel


På sin elvaårsdag är Rose Franklin ute och cyklar då marken plötsligt försvinner under henne. När räddningspersonal anländer till platsen så hittar de henne i ett hål, liggandes i en gigantisk hand i metall. Sjutton år senare är Rose utbildad fysiker och leder ett hemligt team som letar efter fler kroppsdelar i metall och försöker reda ut vad kroppen de bildar har för funktion. Det visar sig att kroppen är äldre än mänskligheten själv, vilket ger upphov till fler frågor än svar. Var kommer denna metallkropp ifrån och vill den mänskligheten ont eller gott?
Sovande jättar är en annorlunda bok. Den är inte skriven som en vanlig roman utan består av utdrag ur förhör och loggböcker. Det är ett intressant sätt att skriva och bygga upp en historia på, och jag tror att sättet boken är skriven på tillför något till berättelsen. Jag tycker verkligen om det här sättet att bygga upp berättelsen, men boken handlar också väldigt mycket om militär och världspolitik, två ämnen som jag inte gärna läser böcker om, och det drar ner mitt helhetsintryck av Sovande jättar. Jag uppskattar dock att den är lättläst och gick fort att läsa, mycket på grund av att den är skriven i intervjuform. Frågorna om var metallkroppen kommer ifrån och vad den är till för är väldigt intressanta, men jag tycker inte de får så stort utrymme som jag hade hoppats på. Kanske är det något som kommer tas upp mer i seriens andra bok, eftersom det här är första boken i en serie. Sovande jättar föll som sagt inte mig i smaken, men jag tror att om man gillar science fiction och inte har något emot att läsa om det militära och politiska så kommer man tycka om den här. Tycker man inte så mycket om sci-fi så kan man hoppa över den och läsa något annat istället.
Betyg: 2 av 5

Titel: Sovande jättar
Författare: Sylvain Neuvel
Sidor: 343
Förlag: Bromsbergs
Utgivningsår: 2016 (På svenska 2018)

lördag 3 november 2018

”Ögat” av Emma Frey-Skött och Elin Jonsson


Ögat är en samling med 13 korta och lättlästa skräckhistorier skrivna av Emma Frey-Skött, med illustrationer av Elin Jonsson. Här finns alla möjliga berättelser, om allt från mobbing till spöken och andra övernaturligheter. De flesta historierna är på ca 10-16 rader, och frågan är om man kan skriva något läskigt på så litet utrymme. Ja, det kan man tydligen, och Emma Frey-Skött gör det riktigt bra. Varje ord är noga utvalt och resultatet blir nästan som skräck i diktform. Tillsammans med Elin Johanssons illustarioner blir det riktigt skrämmande. Min favorit är inte helt oväntat ”Asken”, som får en att tänka på filmen Hellraiser. Vill man ha bra och läskig läsning i lättläst format så är Ögat en perfekt bok!
Betyg: 4 av 5

Titel: Ögat
Författare: Emma Frey-Skött
Illustratör: Elin Jonsson
Sidor: 55
Förlag: LL-förlaget
Utgivningsår: 2018

Stort tack till Emma Frey-Skött och LL-förlaget för recensionsexemplar!

onsdag 31 oktober 2018

”Stockholmspesten” av Sofia Albertsson


Stockholmspesten utspelar sig i Stockholm i en inte alltför avlägsen framtid. Vattnet luktar surt och är odrickbart. T-bana, tåg och bussar står stilla och det ryktas om att människor bor i tunnelbanetunnlarna. Staden drabbas av ständiga strömavbrott och när man ringer larmnumret är det alltid upptaget. En smitta sprider sig bland människorna och under Södersjukhuset fraktas döda människor till okända platser. Många av de boende i huvudstaden söker sig till andra, mindre städer, som ännu är opåverkade av det som sker, men några väljer att stanna kvar. Några väljer att tro att det ska vända till det bättre, men då staden blir allt mer mardrömslik och laglösheten härjar är frågan hur länge de kan överleva.
Dystopier och apokalyptiska romaner brukar inte ligga högt på min lista över böcker att läsa, men ibland dyker det upp guldklimpar och Stockholmspesten är en sådan. Kanske är det för att den utspelar sig i Stockholm, kanske är det för att den blandar sci-fi och skräck – något är det i alla fall som gör att jag inte kan lägga den ifrån mig. Stockholmspesten är mörk, skrämmande och värst av allt trovärdig. Att något liknande det som beskrivs i boken skulle kunna hända inom en överskådlig framtid är inte otänkbart. Och för en gång skull är jag glad att jag inte bor i en av Sveriges större städer. Det är inte alla författare som kan skriva riktigt bra och otäck skräck, men Sofia Albertsson har verkligen lyckats med detta. Jag är imponerad över att detta är hennes första roman och jag är väldigt intresserad av att läsa de novellsamlingar hon har gett ut tidigare. Om man gillar apokalyptiska romaner, sci-fi eller skräck så är Stockholmspesten en bok man verkligen inte borde missa. Tack Sofia Albertsson för riktigt otäck läsning!
Betyg: 4,5 av 5

Titel: Stockholmspesten
Författare: Sofia Albertsson
Sidor: 285
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2018

Stort tack till Swedish Zombie för recensionsexemplar!

fredag 26 oktober 2018

”Bara ha roligt” av Maria Maunsbach


Lydia träffar Johannes via en kompis som tycker att de borde passa bra ihop. Johannes är visserligen några år äldre än Lydia, men de är båda trötta på singellivet och inställda på ett fast förhållande. Men det som ser bra ut i teorin funkar inte alltid i praktiken och det visar sig snart att Lydia och Johannes har olika idéer om hur de vill ha det i en relation. Då Johannes är väldigt bestämd och har sina invanda vanor blir det Lydia som försöker anpassa sig efter honom. Lydia vill verkligen få förhållandet att fungera och gör allt hon kan för att göra Johannes nöjd. Frågan är om det räcker i längden och hur länge Lydia står ut utan att göra sin röst hörd.
Jag tycker verkligen om den här boken! Troligtvis för att jag delvis känner igen mig i den. Jag har också dejtat killar där jag försökt vara till lags lite mer än vad som känts bekvämt. Och visst stör jag mig på Johannes och tycker illa om honom, men jag har dejtat liknande killar och kan relatera till Lydias tankar och känslor. Men man kan absolut läsa och tycka om boken även om man inte känner igen sig i den. Boken är verklighetstrogen och det är intressant att läsa en bok om ett förhållande som skaver i kanterna och inte riktigt fungerar som det borde. Boken är lättläst och känns luftig och lättsam, fast den ibland blir känslomässig. Vill man läsa en lite annorlunda roman om förhållande och jakten på kärlek så tycker jag absolut att man ska ge denna en chans. Och det är okej om man hatar Johannes – det är meningen att man ska göra det.
Betyg: 4 av 5

Titel: Bara ha roligt
Författare: Maria Maunsbach
Sidor: 249
Förlag: Brombergs
Utgivningsår: 2018

Stort tack till Brombergs förlag för recensionsexemplar av boken!

måndag 22 oktober 2018

”Den som ser” av Joe Heap


Nova är trettiotvå år, talar fem olika språk och jobbar som tolk åt polisen. Hon är blind sedan födseln, men nu ska en mirakulös operation ge henne syn. Att välja att göra operationen är inte helt självklart för Nova, och det visar sig också efter operationen att det inte är alls oproblematiskt att läsa sig se. På sjukhuset träffar Nova Kate. Kate är där efter att ha fallit och slagit i huvudet, vilket resulterade i en operation. Kate och Nova blir vänner, men de brottas båda med problem på var sitt håll. Nova vet inte om hon verkligen vill kunna se och Kate misstänker att hennes man Tony döljer något för henne. Kate och Nova dras till varandra, och deras relation ska visa sig vara viktigare för de båda än de först trott.
Den som ser är Joe Heaps debutroman, och det är en bra debut. En bok om vänskap och kärlek, men inte på ett helt lättsamt sätt. Det är fascinerande att följa Nova när hon lär sig att se. Hennes ”regler för seende” som hon sätter upp för sig själv är tänkvärda och får en att ifrågasätta sådant som är självklart för oss som alltid kunnat se. Även delarna där vi får följa Kate är intressanta och spännande, och texten har ett bra driv framåt. Boken är lättläst, och trots över 400 sidor känns den luftig och går relativt snabbt att läsa. Det är en fin och känslosam, men bitvis hemsk historia. Om man inte tycker om att läsa om mäns våld mot kvinnor ska man hoppa över den här, men då missar man också en läsvärd bok om hur starka kvinnors förhållanden till varandra kan vara. Den som ser är en bok som är svår att lägga ifrån sig och jag hoppas att Joe Heap kommer skriva fler böcker i framtiden.
Betyg: 3,5 av 5

Titel: Den som ser
Författare: Joe Heap
Sidor: 431
Förlag: HarperCollins
Utgivningsår: 2018

Stort tack till HarperCollins för recensionsexemplar av boken!

fredag 19 oktober 2018

”Tusen bitar” av Marcus Jarl


Nils och Benke har ett bra förhållande, men Nils förhållande till sina föräldrar har inte varit bra sedan han berättade att han och Benke var ett par. Nils pappa har svårt att acceptera att hans son är homosexuell och de två har inte haft kontakt på många år. Trots det kämpar Nils och Benke för att få leva ihop som vilket par som helst, och de planerar att gifta sig.
Ebba och Robert är gifta, men förhållandet är inte bra. Robert drivs av ett hat, speciellt riktat mot homosexuella män, och spenderar mycket tid med att föra ett drev mot dem på nätet. Ebba planerar att lämna Robert, men de planerna läggs på is då det visar sig att Robert är svårt hjärtsjuk. Robert behöver ett nytt hjärta, men vad händer om det hjärta han får är ett han hellre hade dött än tagit emot.

Tusen bitar är en stark roman om kärlek och hat – de starkaste känslor vi människor har. Den handlar om att vilja bli accepterad och älskad för den man är. Den visar att homosexuella inte lever liv olikt heterosexuella, men den visar också att homosexuella än idag blir utsatta för hot och våld bara på grund av sin sexuella läggning. Boken beskriver ett hat som de flesta av oss har svårt att förstå. Det är emellanåt svårt att läsa om Robert och hur djupt rotade hans känslor är. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att beskriva detta hat som uppenbarligen finns hos vissa människor. Kanske är det först när vi försöker förstå dessa människor som det finns plats och möjlighet till förändring.
Tusen bitar är en roman som innehåller mycket känslor. Att den starkaste kärleken och det mörkaste hatet kan få plats i samma roman ger den ändå ett slags balans och det finns en känsla av hopp även i de mörkaste delarna. Det här är ingen lättsam läsning, men värd alla känslor den för med sig. Det är en bok som behandlar ett intressant och viktigt ämne, och den kommer finnas kvar i mina tankar en lång tid framöver.
Betyg: 4 av 5

Titel: Tusen bitar
Författare: Marcus Jarl
Sidor: 333
Förlag: Nona
Utgivningsår: 2018

Stort tack till Bokförlaget Nona för recensionsexemplar av boken!

måndag 15 oktober 2018

”Moderskap” av Sheila Heti


Sheila börjar närma sig 40-årsåldern. Hon bor tillsammans med sin pojkvän Miles, som har en dotter sedan ett tidigare förhållande. Miles vill inte nödvändigtvis ha fler barn, men Sheilas tankas upptas mycket av huruvida hon vill bli mamma eller inte. I denna bok får vi följa hennes tankar och känslor, vad hennes vänner och pojkvän säger, och vad hon tänker angående moderskapet i stort.
Jag borde vara den ideala läsaren för den här boken. Jag är kvinna, har passerat 35 år och har inga barn. Precis som Sheila Heti kan jag inte undgå att ibland fundera över om jag vill ha barn eller inte, och varför jag i så fall vill eller inte vill ha barn. Men jag tycker inte speciellt mycket om Moderskap. Jag förstår inte hypen. Jag har tidigare i år läst två liknande böcker som jag älskade: Hunger av Roxane Gay och Nuckan av Malin Lindroth, och efter dessa hade jag höga förväntningar även på Moderskap. Jag ville älska den här boken. Och visst finns det delar jag tycker mycket om och finner relevanta, men jag hade svårt att ta mig igenom boken. Jag störde mig mycket på delar av boken då hon ställer ja eller nej-frågor till mynt och resonerar utifrån de (enligt mig) helt orelevanta svar hon får. Jag retar mig på hennes pojkvän Miles uttalanden och den relevans hon ger honom i förhållandet istället för att ge uttryck för sina egna tankar och känslor. Jag kan inte relatera till hur mycket av det hon skriver om handlar om det kroppsliga, om biologi och natur, utan hade velat veta mer om hennes tankar kring moderskap socialt, samhälleligt och politiskt. Enkelt uttryckt så fick jag inte vad jag hade förväntat mig, och det jag fick tilltalade inte mig personligen. Jag tänker dock inte avråda helt från att läsa Moderskap. Den är välskriven och kan nog väcka tankar hos många, och boken är ju väldigt hyllat av andra läsare. Jag får väl säga att det inte var den rätta boken för mig helt enkelt.
Betyg: 2 av 5

Titel: Moderskap
Författare: Sheila Heti
Sidor: 281
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 2018

lördag 13 oktober 2018

”Syskonen” av Tessa Hadley


Fyra vuxna syskon samlas under sommaren för att spendera några veckor i morföräldrarnas gamla hus. Äldsta systern Harriet kommer utan sin pojkvän, lillasyster Fran kommer utan man, men med sina två barn och mellansystern Alice tar med sig sin expojkväns tonårsson Kasim. Brodern Roland har med sig sin dotter och sin nya fru – som ingen av systrarna har träffat än. Det som skulle bli en avslappnande semester blir en spänd tid då både gamla och nya känslor bubblar upp till ytan. Kasim känner sig dragen till Rolands dotter och Harriet känner stark passion för någon förbjuden. Det blir en sommar som kommer påverka dem alla, vare sig de vill eller inte.
Jag tycker mycket om att läsa om familjerelationer och syskonskap, och Syskonen är inget undantag. Jag fascineras av hur familjeband kan vara så starka och så ömtåliga på samma gång, något som beskrivs väl i den här boken. Språket och tonen i romanen är vackert och det är en väldigt välskriven bok. Det är dock ingen snabbläst bok, utan den tar tid att läsa, kräver sin tid och uppmärksamhet. Men om man ger den tid så är det en riktigt intressant och bra läsupplevelse. Jag identifierar mig helt klart mest med Alice, och funderar samtidigt över vem i boken min bror och syster skulle identifiera sig med. Jag funderar över hur vår placering i syskonskaran påverkar vår identitet och våra liv. Jag funderar över hur vår familj består av personer vi sällan dömer, utan älskar villkorslöst. Syskonen ger mig mycket att tänka på samtidigt som det är en bok jag försvinner in i, som får mig att glömma världen runtomkring. Jag tycker väldigt mycket om den här boken och rekommenderar den varmt till alla som tycker om att läsa om familjerelationer. Och till alla som bara vill ha en bra bok att läsa. Den här är bra!
Betyg: 4 av 5

Titel: Syskonen
Författare: Tessa Hadley
Sidor: 313
Förlag: Wahlström och Widstrand
Utgivningsår: 2015 (På svenska 2018)

Stort tack till Wahlström och Widstrand för recensionsexemplar!