onsdag 22 december 2021

”Någon annans tidsfördriv” av Ann Edliden

 


När Doris träffar Petter online verkar han för bra för att vara sann, och det är han också. Det visar sig att den man Doris blivit förälskad i inte finns, och hon är inte den enda som blivit lurad. Fler och fler kvinnor som blivit lurad av personen bakom ”Petter” dyker upp, men vem är personen egentligen och kan de få stopp på honom?

Samtidigt arbetar Doris med att ta hand om deltagarna i dokusåpan Chateau Amore under den mest skandalomsusade säsongen någonsin. Säsongen, som anklagas för fusk, kan komma att få förödande konsekvenser för Doris.

Någon annans tidsfördriv är Ann Edlidens debutroman, och jag tror att det är en roman som passar många läsare. Den är intressant och uppkäftig, ligger helt rätt i tiden och är en bladvändare i högt tempo. Dejtingappar och dokusåpor hör nog till mångas vardag och därför tror jag att många kan känna igen sig i Doris och bokens övriga karaktärer. Men för mig som varken nätdejtar eller ser på dokusåpor känns boken inte lika aktuell. Jag tappar snabbt intresse för handlingen, speciellt den del som handlar om Chateau Amore. Det beror inte alls på att boken är dålig, utan på att jag inte är rätt läsare för just den här boken. Det jag tycker mest om med romanen är att läsa om arga kvinnor som organiserar sig i grupp och har begär för hämnd, men jag tycker inte jag får tillräckligt av det. Någon annans tidsfördriv var ändå ganska rolig och avslappande att läsa, och jag är säker på att andra läsare kommer älska den, bara inte jag.

Betyg: 2,5 av 5

 

Titel: Någon annans tidsfördriv

Författare: Ann Edliden

Sidor: 365

Förlag: Polaris

Utgiven: 2021

 

Stort tack till bokförlaget Polaris för recensionsexemplar!

torsdag 16 december 2021

”Kärlekspsykosen” av Frida Andersson

 


Frida är 21 år och har börjat studera på universitetet när hon träffar Victor. Victor bor i den studentkorridor där Frida flyttar in och de två blir goda vänner. Men Frida känner mer för Victor än bara vänskap, hon är förälskad. När hon berättar för honom hur hon känner visar det sig att han inte har samma känslor för henne. De flesta som varit i Fridas situation hittar ett sätt att gå vidare, att komma över sina känslor, men inte Frida. Hon får en psykos och börjar leva i en värld som är främmande för alla andra än för henne själv. En värld där hon och Victor är menade för varandra.

Kärlekspsykosen är en självbiografisk bok där Frida berättar om den psykos hon hamnade i 2016. Boken har undertiteln ”Min berättelse om mänsklig skörhet” vilket passar bra som beskrivning på den berättelse vi får ta del av. För vem kan säga vilka av oss som ska drabbas av psykisk ohälsa, vilka som ska drabbas av psykoser? Det är något som kan drabba vem som helst av oss, men som samtidigt är väldigt svårt att förstå för oss som inte drabbas. När Frida får sin psykos blir det som att hon skapar en egen värld där hon är trygg, men som är omöjlig för andra att förstå. Det är en värld full av tecken och meddelanden som bara hon kan tyda, men som kommer att ta över hela hennes liv. Det blir till slut väldigt tydligt att Frida inte längre har den kontakt med verkligheten som en person behöver och hon får då hjälp att ta sig ur psykosen.

Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Frida berättar precis hur hon tänkte och kände under psykosen, hur absurda de tankarna och känslorna än kan verka vara, och det ger en bra inblick i hur det kan vara att få en psykos. Det är en kort och lättläst bok vilket jag tycker är bra då det gör att fler läsare kan ta del av den. Det är en rak och ärlig bok som jag tror att många kan ha nytta av. Oavsett om du känner någon som drabbats av en psykos eller inte så tycker jag att det här är en perfekt bok för den som vill veta hur det är att få en psykos. Jag själv har fått en mycket större förståelse för detta och vill därför rekommendera fler att läsa Kärlekspsykosen.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Kärlekspsykosen

Författare: Frida Andersson

Sidor: 112

Förlag: Ordberoende förlag

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Ordberoende förlag för recensionsexemplar!

torsdag 11 november 2021

”Ett lyckligare år” av Jonas Gardell

 


År 1856 anländer en ung man till Uppsala för att studera. Det är en tid när män har nära vänskapliga relationer, men denne man vet att hans känslor för vissa män är för starka. Han vet att det han känner inte är tillåtet i den tid han lever i. Denne man, den blivande filosofen Pontus Wikner, kan aldrig visa öppet vad han känner men drömmer om att världen en dag ska se annorlunda ut. Han drömmer om en tid då män får älska män och kvinnor får älska kvinnor, för han är säker på att han inte är den enda med dessa känslor.

År 1970 ser världen lite annorlunda ut. Nu finns det ett namn för det som Pontus Wikner var – homosexuell – och det är inte olagligt att vara det, även om det fortfarande ses som en sjukdom. I Örebro bor Ronny. Ronny är trött på att behöva smyga med vem han är. Han är trött på att bara ha kontakt med andra män i mörka parker om kvällarna. Han vill förändra världen. Han inspireras av hur homosexuella i New York kämpar för sina rättigheter och startar en gayklubb i Örebro. På den klubben träffas Vanja och Kerstin. Det enda de vill är att få leva tillsammans, men de två ska ändå komma att skapa en liten del av homosexuell historia i Sverige.

Att läsa en bok av Jonas Gardell känns alltid tryggt. Jag vet att det kommer vara en bra bok. Jag har vetat det sen jag i tonåren läste En komikers uppväxt för första gången. I Ett lyckligare år fortsätter Gardell med något som han startade med trilogin Torka aldrig tårar utan handskar – att utbilda oss om de homosexuellas historia i Sverige. Det är något som skulle kunna bli torrt och opersonligt, men här tar Gardell verkliga livsöden och väver en historia kring dem. Visst märks det ibland att det finns ett utbildningssyfte här, men den här boken lyckas ändå få mig att gråta, vilket är stort för jag gråter aldrig av böcker. Jag personligen tycker mer om andra halvan av boken, där Ronny, Vanja och Kerstin kämpar för sina rättigheter i ett 70-talets Sverige, men det känns viktigt att även ta del av Pontus liv. Han levde i en tid då det inte ens fanns ett ord för det han var och kände, i en tid då homosexuella handlingar var straffbara. Det som Pontus har gemensamt med Ronny, Vanja och Kerstin är drömmen om en tid då de får vara lyckliga. En tid då de inte ses som annorlunda och inte måste gömma sig för samhället. Jonas Gardell har skrivit en väldigt viktig men också väldigt bra och fängslande bok. Och det kanske bästa med Ett lyckligare år, förutom själva historierna, är att den är lättläst. Det är en bok som alla kan ta del av, oavsett om du är en storläsare eller aldrig har läst en bok i ditt liv. Jag älskar den tid jag spenderar med personerna i boken och när boken närmar sig sitt slut är jag nästan inte redo att lämna dem. Det känns onödigt att påstå att Ett lyckligare år kommer leva med mig länge för jag vet att detta är personer som det nu är omöjligt för mig att glömma. Så jag antar att Gardell har lyckats med det han vill göra med den här boken, att lyfta fram personer som fallit i glömska. Det är ju historiens viktigaste uppgift, att aldrig låta oss glömma. Vi får aldrig glömma.

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Ett lyckligare år

Författare: Jonas Gardell

Sidor: 304

Förlag: Norstedts

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Norstedts förlag för recensionsexemplar!

tisdag 9 november 2021

”Kustobservationer” av Anna Fock

 


Liis är korsordsmakare, en ordkonstnär, men hon kan inte försörja sig på bara det så hon arbetar också som hyttstäderska på Sverigebåten. Största delen av hennes tid går åt till att inte tänka på Madis. Madis som var hennes livs kärlek men som flyttade till Sydostasien. Liis trodde att hon inte kunde lämna Estland och dess vintrar, men nu är hon inte så säker längre. Men Madis går inte att få tag på och för att försöka gå vidare rör hon sig genom Tallinns gator, dess barer och kaféer, på jakt efter något annat.

Kustobservationer är den första romanen av Anna Fock som jag läser, men verkligen inte den sista. Hon har på ett avskalat sätt lyckats beskriva hur det är att vara i trettioårsåldern och stå still när alla andra rör sig framåt. Liis bästa vän i romanen har man och barn och bor i förorten medan Liis själv bor i en etta i ett gammalt trähus och spenderar fler kvällar på krogen än hemma. Liis vän tycker att Liis ska skaffa en ny pojkvän och ett bättre jobb och förstår inte varför Liis själv inte vill det. Och Liis försöker faktiskt, ibland i alla fall. Hon försöker dejta och hon försöker glömma Madis, men hur kommer man över sitt livs kärlek? Kanske är det just det som den här romanen handlar om mest. Hur det är att planlöst vandra omkring i staden och undvika platser som påminner om en viss person bara för att få tiden att gå. Det blir till ett slags icke-liv som Liis fyller sin tomhet med. För ibland behöver man bara fylla sina dagar med någonting för att få tiden att gå.

Jag tyckte väldigt mycket om Kustobservationer och jag kan ibland känna igen mig i Liis liv. Jag vet hur det känns när andra verkar tycka att man går miste om saker i livet medan man själv bara försöker leva. Anna Fock har fångat den tillvaron på ett väldigt träffsäkert sätt. Kustobservationer är lättläst men välskriven, dyster men ändå hoppfull, och väldigt läsvärd. Jag är glad att jag har fler böcker av Anna Fock i hyllan för det här är ett författarskap jag vill bekanta mig mer med.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Kustobservationer

Författare: Anna Fock

Sidor: 227

Förlag: Natur & Kultur

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Natur & Kultur för recensionsexemplar!

torsdag 4 november 2021

”Pastoralia och andra noveller” av George Saunders

 


På ett museum spelar en man och en kvinna stenåldersmänniskor som en del av utställningen, i ett laboratorium utför man experiment på dömda fångar för att hitta ett sätt att bota känslor och i trädgårdarna hänger de förtrollande Semplicaflickorna, men vilka är de egentligen?

I Pastoralia och andra noveller har man samlat femton noveller från George Saunders fyra olika novellsamlingar. Många av dessa finns inte tidigare utgivna på svenska. Innan jag läste samlingen hade jag egentligen inga speciella förväntningar. Jag hade hört George Saunders hyllas för sitt författarskap, men hade ingen aning om vad hans noveller handlade om. Jag måste säga att jag är glad att jag har hittat denna författare för novellerna är både fängslande och välskrivna. De är även absurda och tankeväckande. I Sanders noveller får vi följa med till en verklighet som ligger nära vår men som ändå är främmande för oss. Novellerna är mörka och vemodiga både i handling och ton, men ändå fantastiska på ett kusligt sätt. Ofta handlar det om män som måste försörja sin familj och tvingas till konstiga sysselsättningar. Jag tycker om att vara på gränsen där de otroliga nästan är trovärdigt. Jag tycker om när dröm och verklighet möts och underliga saker händer. Min favoritnovell är ”Semplicaflickorna” som är vacker och fruktansvärd på samma gång, för jag älskar när det hemska och fina får finnas sida vid sida. George Saunders är kanske inte för alla, men jag tycker att alla borde prova att läsa den här novellsamlingen för det vore synd om inte fler fick upp ögonen för denna författare. Jag är förälskad i dessa noveller och hoppas att fler ska översättas till svenska. Och det här är absolut en författare jag kommer läsa mer av.

Betyg; 4 av 5

 

Titel: Pastoralia och andra noveller

Författare: George Saunders

Sidor: 403

Förlag: Albert Bonniers förlag

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplar!

fredag 15 oktober 2021

”Till de döda” av Emma Ångström

 


När Isas make reser bort lämnas Isa ensam i det stora hus på landet som de nyligen flyttat in i. Det hus där de äntligen ska bilda familj. Men Isa vill inte att hennes man ska åka och när hon är ensam börjar konstiga saker hända. Isa är inte helt säker på att hon verkligen är ensam i huset och ju längre tiden går desto svårare får hon att lita ens på sig själv.

Till de döda är den tredje boken av Emma Ångström som jag läser och jag har hittills inte blivit besviken på någon av dem. Jag gillar inte alltid psykologiska thrillers, men när det gäller Emma Ångström vet jag att jag kommer få något skruvat, något spännande och något hemskt – precis det jag vill ha. Liksom med de två tidigare böckerna sträckläser jag Till de döda. Med ganska korta kapitel och ett bra flyt i språket är det svårt att lägga ifrån sig boken. ”Bara ett kapitel till” säger jag till mig själv gång på gång. När det gäller handlingen vill jag inte avslöja för mycket. Att upptäcka Isas liv och förflutna genom bokens gång är en stor del av vad som driver handlingen framåt, men en ensam kvinna i ett stort hus är väl alltid lockande att läsa om. Jag får en känsla av gotik när Isa lämnas ensam i ett hus på landet där mystiska saker sker som får henne att ifrågasätta om hon håller på att tappa förståndet. Men boken är inte bara spännande, den är också väldigt gripande och sorglig. Att läsa om Isa gör ont och det här känns verkligen som Emma Ångströms mest personliga bok av de jag har läst.

Jag tyckte väldigt mycket om Till de döda och vad än Emma Ångström skriver härnäst kommer jag att läsa. Hon har absolut blivit en av mina favoritförfattare i genren psykologiska thrillers.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Till de döda

Författare: Emma Ångström

Sidor: 209

Förlag: Piratförlaget

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!

lördag 11 september 2021

”Arendt” av Ann Heberlein

 


Innan jag läste den här boken visste jag ingenting om filosofen Hannah Arendt. Jag kände igen namnet men kände inte till något om vem hon var eller vad hon hade för åsikter. Men jag älskar att lära mig mer om kvinnor som på något sätt gjort avtryck i historien och ville därför läsa den här biografin.

Ann Heberlein har skrivit en intressant och lättläst bok om Hannah Arendts liv och filosofi. Mycket handlar om hur Arendts filosofi påverkades av den tid och den värld hon levde i. Arendt var judinna och föddes i Tyskland men lämnade landet innan andra världskriget. Men kriget kom såklart att påverka henne även fast hon flytt till Paris. Arendt har byggt en filosofi kring människans värde, kring skuld och kring ansvar. Ann Heberlein ger oss precis så mycket information om Arendts åsikter som behövs för att förstå hennes filosofi och hon gör det på ett enkelt men ändå fängslande sätt. Boken har undertiteln ”Om kärlek och ondska” vilket ger en föraning om vad som var centralt för Arendts teorier. Även att läsa om Arendts liv är fängslande och jag nästan sträckläste boken. Det här är ingen tung, svårbegriplig eller akademisk biografi, utan en lättläst och lättillgänglig bok om en fascinerande kvinna. Jag tycker att biografier ibland kan kännas alldeles för torra och fyllda med fakta, men den här kändes nästan som en roman. Det finns ett flyt i texten som gör att den inte alls känns tung. Jag skulle rekommendera den här till alla som tycker om biografier eller som bara vill läsa om en fängslande livshistoria. Arendt är en väldigt bra bok som jag är väldigt glad att jag har läst.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Arendt

Författare: Ann Heberlein

Sidor: 224

Förlag: Mondial

Utgiven: 2020

 

Stort tack till Mondial förlag för recensionsexemplar!

onsdag 8 september 2021

”Giftmakerskan” av Sarah Penner

 


Caroline och James firar tio år som gifta och planerar en romantisk resa till London, men då Caroline upptäcker att James har varit otrogen åker hon ensam på resan. I London känner hon sig vilse då en man frågar om hon vill följa med hans grupp mudlarks som letar saker vid flodbanken. Utan större förhoppningar, och för att hon inte har något bättre att göra, följer hon med. Till sin förvåning hittar hon en liten flaska med ett björntryck på. Mannen som leder gruppen tror att flaskan är flera hundra år gammal, och det väcker Carolines nyfikenhet till liv. Hon har studerat historia och drömmer om att åter få användning för sina studier, och därför bestämmer hon sig för att försöka ta reda på mer om den mystiska flaskan. En flaska som kommer leda henne två hundra år tillbaka i tiden till en kvinna som hjälpte andra kvinnor att giftmörda sina män. Vem var denna kvinna och hade hon någon medhjälpare? Sakta närmar sig Caroline sanningen om den beryktade giftmakerskan.

När jag hörde att Giftmakerskan handlade om en kvinna som hjälper andra kvinnor att göra sig av med sina män visste jag att jag måste läsa den. Jag läser inte ofta historiska romaner, men den här kunde jag inte motstå. Den har dessutom ett förtrollande omslag. Historien vi får följa är nästan lika förtrollande. I boken följer vi Caroline i nutid och Nella på 1790-talet. Jag älskar de historiska delarna och att följa med Nella är förtrollande. Jag fascineras av historien, som tar vändningar som överraskar mig, och som gör att jag har svårt att lägga boken ifrån mig. Men så har vi Caroline i nutid. Där är jag inte lika imponerad. Det börjar ganska intressant, men jag måste säga att jag inte intresserar mig för hennes äktenskapsbekymmer och tycker att hon gör konstiga val både i kärlekslivet och i sökandet efter giftmakerskan. En del bitar i den delen av historien är dessutom inte realistiska och det stör mig. Slutet av boken, den del som utspelar sig i nutid, känns alldeles för romantiserat och det drar ner betyget för mig. Jag hade inte önskat en roman som bara utspelade sig på 1790-talet, men jag önskar att nutidsdelen var annorlunda helt enkelt. Men en bra bok är det absolut och jag är glad att jag har läst den. Och Nella är en karaktär jag inte kommer glömma i första taget.

Betyg: 3 av 5

 

Titel: Giftmakerskan

Författare: Sarah Penner

Sidor: 289

Förlag: Harper Collins

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Harper Collins för recensionsexemplar!

fredag 3 september 2021

”Tolv veckor med dig” av Johanna Schreiber

 


Jacob och Linnea träffas på ett bröllop. De två kunde inte vara mer olika. Han är advokat, klär sig i skräddarsydda kostymer och bor på Östermalm. Hon jobbar för en välgörenhetsorganisation, köper sina kläder på second hand och bor i en hyresetta i Midsommarkransen. Trots olikheterna så dras de till varandra och det slutar med att de tillbringar natten ihop. Båda tror att de aldrig kommer ses igen. Men Linnea blir gravid och nu gäller det att bestämma sig om de ska behålla barnet, och om de i så fall ska leva tillsammans. De sommarveckor de spenderar ihop kommer förändra livet för både Jacob och Linnea.

Jag är ingen storläsare av feelgood-böcker, eller av böcker om kärlek överhuvudtaget. Jag har dock lärt mig att det finns undantag inom alla genrer. Tolv veckor med dig är inte vad jag skulle kalla en typisk feelgood. Den behandlar ett ämne som känns viktigt men också ganska laddat: tanken på att göra abort. Det jag tycker om är att boken förmedlar åsikten att abort ska vara ett självklart val för kvinnan eller paret. I en tid då många länder fortfarande har abortförbud känns det skönt att Johanna Schreiber skriver en bok där abortvalet inte problematiseras och diskuteras politiskt eller religiöst utan bara finns där, så som det ska vara tycker jag. Att följa Linnea och Jacob under den tid de försöker ta reda på om de ska behålla barnet är intressant och roligt. Deras olikheter och fördomar om varandra gör deras försök till förhållande stormigt och osäkert, precis som det ska vara i en sådan här roman. Och visst, jag kan räkna ut hur det kommer att sluta, men det är ändå kul att följa Jacob och Linnea på vägen dit. Den här boken gör mig verkligen nyfiken på att läsa mer av Johanna Schreiber och till den som gillar feelgood är jag ganska säker på att den här passar perfekt. Ett plus får den också för att den har sockervadd på omslaget. Hur skulle jag kunna motstå en bok med sockervadd på?!

Betyg: 3 av 5

 

Titel: Tolv veckor med dig

Författare: Johanna Schreiber

Sidor: 348

Förlag: Norstedts

Utgiven: 2020

 

Stort tack till Johanna Schreiber och Norstedts för recensionsexemplar!

tisdag 31 augusti 2021

”Olycksfåglar” av Fredrik P Winter

 


I skogarna nedanför Trollhättans vattenkraftverk försvinner en flicka spårlöst. Snart hittar man flickans röda jacka, men i jackan finns resterna efter ett annat barn. Vilket är barnet och vad har dessa benrester med den försvinna flickan att göra?

Olycksfåglar är en psykologisk thriller där fyra barndomsvänner möts som vuxna för att konfronteras med något som hände för 25 år sedan. En hemlighet som binder dem samman men som nu hotar att splittra dem. Den försvunna flickan är dotter till en av vännerna och de fyra krävs nu på pengar för att sanningen inte ska avslöjas och för att flickan inte ska dö. Det är pengar som ingen av dem har, men det är också en hemlighet som skulle få förödande konsekvenser för alla fyra om den avslöjades.

Olycksfåglar är en spännande bok. Den har korta kapitel och ett snabbt tempo som gör att jag har svårt att lägga boken ifrån mig. Karaktärerna är intressanta, alla med sina fel och brister, och jag vet inte om jag egentligen kan sympatisera med någon av dem. Men det är något jag tycker om. Jag tycker om att läsa böcker om osympatiska karaktärer och i en thriller som den här tycker jag bara att det bidrar till läsupplevelsen att det inte finns någon man kan lita på. För den här boken handlar mycket om vem som går att lita på. En mörk hemlighet hotar att komma fram i ljuset och ingen vet vem som avslöjat hemligheten. Ingen vet heller vem som egentligen styr de fyra vännerna i deras handlande. Vem som är den drivande, den som bestämmer. Samtidigt som vi får glimtar av vad som egentligen hände för 25 år sedan så börjar man ana vad som har hänt den försvunna flickan, och den sanningen är mörkare än vad man först kunde tro.

Jag läser sällan deckare och thrillers, men efter att tidigare ha läst Fredrik P Winters roman Grävlingen så ville jag gärna läsa även denna. Jag tycker nog att Grävlingen var snäppet bättre, men den här är ändå spännande, intressant och absolut läsvärd. Den är lättläst och går fort att läsa, vilket jag uppskattar mycket när den gäller den här typen av böcker. Det är en bok jag varmt rekommenderar till den som vill ha något spännande att läsa.

Betyg 3 av 5

 

Titel: Olycksfåglar

Författare: Fredrik P Winter

Sidor: 284

Förlag: LB förlag

Utgiven: 2021

 

Stort tack till LB förlag för recensionsexemplar!

måndag 30 augusti 2021

”Er tredje man” av Denise Rudberg

 


Det är sommar år 1941. Tillsammans med professor Svartström flyttar Signe ut i skärgården där hon förhoppningsvis ska få återhämta sig efter en svår sjukdom. I stan arbetar Elisabeth och Iris vidare med att knäcka koder, samtidigt som Elisabeth förbereder sitt kommande bröllop. Men allt är inte enkelt i en tid då ingen vet hur länge Sverige kommer hålla sig neutralt i det världskrig som pågår. Och ingen vet egentligen vem det går att lita på.

Er tredje man är tredje delen i Denise Rudbergs serie ”Kontrahenterna”, där de tidigare delarna heter Det första chiffret och En andra allians. Romanen känns lika de andra i stil och handling, och har man läst och tyckt om de tidigare så är jag säker på att man kommer tycka om även denna. Den är lättläst, med korta kapitel och ett snabbt tempo, och väldigt underhållande. Jag tycker mycket om alla karaktärer, men känner lite extra för Elisabeth. Hon är en frisk fläkt och modern för sin tid. Jag vill gärna kalla henne för feminist då hon står upp mot männen för sina egna och andra kvinnors rättigheter. Jag brukar inte tycka om att läsa historiska romaner, speciellt inte de som utspelar sig i krigstid, men jag har verkligen fastnat för den här serien. Att skriva om tredje boken i en serie är lite svårt då man inte vill avslöja för mycket av handlingen, men jag har hittills tyckt om alla tre böcker och rekommenderar serien till den som vill ha bra och underhållande romaner. Här finns kärlek, vänskap och spänning, och jag trivs i dessa karaktärers sällskap. Det här var en perfekt sommarbok, men som jag är säker på kommer passa lika bra att läsa under hösten, eller vilken annan årstid som helst. Och jag som brukar undvika att läsa serier får nog erkänna att vissa bokserier ändå är värda att lägga tid på att läsa.

Betyg: 3,5 av 5

 

Titel: Er tredje man

Författare: Denise Rudberg

Sidor: 292

Förlag: Bookmark

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Bookmark förlag för recensionsexemplar!

fredag 27 augusti 2021

”Sommar” av Ali Smith

 


Sacha vill rädda världen. Vad hennes bror Robert vill är inte riktigt klart. Ställa till problem tycker nog de flesta. Men så dyker Arthur och Charlotte upp och deras liv tar en ny vändning, speciellt Roberts. Arthur och Charlotte är på väg för att söka upp en man och lämna tillbaka något som togs ifrån honom för väldigt länge sen. Ovetandes om detta ligger denna man i sin säng och drömmer om en helt annan tid i sitt liv. Man skulle nog kunna säga att han drömmer om ett helt annat liv.

I Ali Smiths årstidskvartett, som börjar med Höst, har vi kommit fram till den fjärde delen, Sommar. Att läsa de fyra böckerna har varit lite som en bergochdalbana för mig. Jag tyckte väldigt mycket om Vinter, medan jag inte alls var imponerad av Vår. Men jag är glad att jag läste Sommar. Den här är nästan lika bra som Vinter, och på vissa ställen faktiskt bättre. Boken utspelar sig dels i nutid och dels i dåtid genom en av karaktärernas minnen. Jag tycker mest om den del av boken som utspelar sig i nutid, men båda delarna är intressanta, välskrivna och mycket bra. Boken handlar mycket om familjen, vad som gör en familj och vad det innebär att vara en del av en familj. Jag tycker om att läsa om relationer människor emellan och den här boken behandlar det bra. Att Sommar är sista delen i en kvartett betyder inte att man måste läsa alla fyra böckerna. Det går bra att läsa romanen utan att ha läst de tre föregående delarna eftersom alla är fristående. I den här romanen återkommer dock karaktärer från de tidigare böckerna vilket gjorde att jag i alla fall var glad att jag läst de tre tidigare delarna också. Jag tyckte mycket om att återse just dessa karaktärer. Men om man inte vill läsa alla fyra böcker, om man bara är intresserad av en bok i kvartetten, så går det bra att läsa bara den. Man förstår inte mer eller mindre av handlingen beroende på vilka av böckerna man har läst.

Jag tyckte väldigt mycket om sommar. Och fast jag inte har tyckt om alla fyra böcker i kvartetten så blev jag sugen på att läsa om alla fyra efter att ha läst den här. Att återse några av karaktärerna fick mig att vilja läsa om dom igen. Oavsett om man läst någon av Ali Smiths tidigare årstidsromaner så tycker jag att den här är värd att läsa. Det är en mycket välskriven och bra bok helt enkelt.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Sommar

Författare: Ali Smith

Sidor: 372

Förlag: Atlas

Utgiven: 2020 (På svenska 2021)

måndag 16 augusti 2021

”Fyrvaktarna” av Emma Stonex

 


På nyårsafton 1972 anländer en båt till fyren på den ogästvänliga ön Maiden Rock för att byta av en av fyrvaktarna, men då är alla tre fyrvaktare försvunna. Kläderna hänger på sina platser, det är dukat till mat i fyren och alla klockor har mystiskt stannat på tiden 8.45. Men av männen som befunnit sig i fyren finns inte ett spår. Tjugo år senare bestämmer sig en författare för att skriva om det mystiska försvinnandet och han tar kontakt med de fruar som männen lämnade kvar. Han vill höra deras sida av historien, men märker snabbt att inte alla vill prata om det som hände. Hemligheter kommer upp till ytan och frågan är vad som är sanning eller lögn av det som kvinnorna berättar, och om vad de håller för sig själva.

Jag är en person som älskar mysterier men sällan gillar deckare, i alla fall inte i bokform. När jag hörde talas om Fyrvaktarna blev jag väldigt nyfiken och jag ska erkänna att mycket berodde på att berättelsen inspirerats av ett verkligt försvinnande. Mycket har ändrats i den här boken, t ex tid och plats, men det är ändå spännande att veta att något liknande faktiskt har hänt. Och det här är ingen deckare, vilket jag tycker om. Den här berättelsen handlar delvis om att lösa ett mysterium, men den handlar också om så mycket mer. Den handlar om att bli kvar, att inte veta vad som hänt med den viktigaste personen i ditt liv. Den handlar om missförstånd och lögner, om förlorad vänskap och föräldraskap. Det är ett mysterium som har mig fängslad från första sidan och gör det svårt att lägga boken ifrån mig. Jag älskar den här typen av mysterium så mycket att jag ibland nästan inte vill ha en förklaring, att jag ibland blir besviken på upplösningen, men så är det inte i det här fallet. Det är en spännande, intressant och välskriven roman som verkligen får mig att önska att författaren ska skriva fler böcker. Det här är en roman som jag rekommenderar alla att läsa för jag tror att den har något som tilltalar de flesta. Och jag väntar med spänning på vad Emma Stonex ska skriva härnäst.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Fyrvaktarna

Författare: Emma Stonex

Sidor: 373

Förlag: Etta/Sekwa förlag

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Sekwa förlag för recensionsexemplar!

tisdag 3 augusti 2021

”Lämna världen bakom dig” av Rumaan Alam

 


Amanda och Clay lämnar Brooklyn för att tillsammans med sina två barn bo en vecka i en lyxig villa de hyrt på Long Island. Huset ligger avlägset i skogen och de njuter av tystnaden och badar i poolen. Men deras semester blir inte som de tänkt sig. På kvällen andra dagen i huset knackar det på dörren. Utanför står ett äldre par som påstår sig vara husets ägare. De säger att New York drabbats av ett elavbrott och att de därför begett sig till Long Island. Internet fungerar inte, det finns ingen mobiltäckning och tv:n har ingen sändning. Nu måste de sex personerna försöka samsas under samma tak, men kan de egentligen lita på varandra? Och vad är det som händer i den värld de har förlorat kontakten med?

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Lämna världen bakom dig. Det är som en apokalyptisk roman, men där vi inte tar del av apokalypsen. Vi befinner oss på avstånd från det som händer. Och ändå så är den här romanen väldigt spännande. Spänningen ligger i de små sakerna. I osäkerheten mellan karaktärerna, som aldrig riktigt tycks veta vad för roll de har eller hur de ska bete sig mot varandra. I de glimtar vi får från omvärlden, men som personerna vi följer i boken inte har någon aning om. I Lämna världen bakom dig finns teman som rasmotsättningar och maskulinitet. Amanda och Clay är vita, husets ägare är det inte, och det får betydelse för hur karaktärerna beter sig. Clay känner också press på att vara ”mannen i huset”, att vara den som tar kommando och räddar alla, vilket inte kommer gå riktigt som han har tänkt sig. Inför den verkliga katastrofen är vi alla lika små, eller?

Lämna världen bakom dig är en bok där inget händer och allt händer på samma gång. Där en obehaglig känsla sakta kryper sig närmare inpå. Den är välskriven och svår att lägga ifrån sig. Spännande och skrämmande. Jag tyckte så mycket om den här boken! Direkt när jag läst ut den ville jag läsa den igen. Jag tyckte speciellt mycket om barnen i boken, som befinner sig i tonåren. De är inte så ofta i centrum men får ändå stor betydelse för handlingen. Jag tänker mycket på den här romanen och jag hoppas att många läsare vågar ge den en chans. Lämna världen bakom dig kommer inte lämna mig på väldigt länge.

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Lämna världen bakom dig

Författare: Rumaan Alam

Sidor: 250

Förlag: Albert Bonniers förlag

Utgiven: 2020 (På svenska 2021)

 

Stort tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplar!

måndag 19 juli 2021

”Att överleva en sommar” av Camilla Prell-Weichl

 


Michelles mamma är sjuk. Hon måste opereras och därför måste Michelle bo hos några andra över sommaren. Michelle kommer till ett stort fint hus i skogen, där hon får bo i ett fint rum och där Irma hela tiden ser till att det finns kakor och saft till henne. Irma ägnar henne all sin uppmärksamhet, utom på tisdagar då hon åker någonstans utan att ta med Michelle och utom dom gånger då hon försvinner ner i grovkällaren och ibland inte kommer tillbaka på en lång stund. Men nästan alltid så är Irma där, vid Michelles sida och fotograferar henne så fort hon får chansen. Michelle förstår inte varför. Hon förstår heller inte varför hon inte får gå till tjärnen i skogen eller varför det finns ett låst rum i huset där hon inte får gå in.

När Camilla Prell-Weichl för några år sedan gav ut sin novellsamling Kedjereaktion läste jag den och blev mycket imponerad. Sedan dess har jag väntat och längtat efter att få läsa något mer av henne. Innan sommaren kom äntligen hennes första roman med det passande namnet Att överleva en sommar och jag blev inte besviken. Känslan jag fick av hennes noveller finns kvar i denna suggestiva och fängslande roman, som jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig. Jag tycker om romaner om barn, speciellt flickor. Eller jag ska väl säga att jag tycker om romaner om barn när det görs bra, och Camilla Prell-Weichl gör det väldigt bra. Jag tycker väldigt mycket om den här barndomsskildringen. Jag tycker också om hur hon skildrar att det är att leva med en missbrukande förälder. Det här är en stark bok, lättläst men välskriven. Jag älskar tiden jag får spendera med Michelle. Boken drabbar mig verkligen och jag önskar att jag kunde gå in i den, ge Michelle en kram och säga att allt ska bli bra. Fast jag vet inte om allt kommer bli bra för boken ger mig en obehaglig känsla, på ett bra sätt. Det är svårt att inte jämföra Att överleva en sommar med Obehaget om kvällarna men jag har inget problem med att böckerna ger samma intryck eftersom jag verkligen tycker om den här typen av böcker. Jag tror att den som gillade Obehaget om kvällarna även kan tycka om Att överleva en sommar och jag rekommenderar boken starkt.  Själv längtar jag redan efter nästa bok av Camilla Prell-Weichl och nu vet jag att hennes böcker är värda att vänta på.

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Att överleva en sommar

Författare: Camilla Prell-Weichl

Sidor: 223

Förlag: Weyler

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Weyler förlag för recensionsexemplar!

torsdag 24 juni 2021

”Varsel i mörkret” – noveller i urval av Hans-Åke Lilja

 


Jag älskar skräck! Varje gång John Ajvide Lindqvist eller Mats Strandberg kommer ut med en ny roman så kastar jag mig över den, redo att bli ordentligt skrämd. Redan som barn älskade jag spökhistorier och jag började titta på skräckfilmer i 10-årsåldern. I tonåren läste jag Stephen King, precis som säkert alla andra skräckfantaster, och då jag älskade filmen ”Stand by me” så läste jag även novellen som filmen bygger på. Det är jag glad att jag gjorde. Det skulle komma att visa sig att jag tycker mer om vissa av Stephen Kings noveller än hans romaner. Det korta formatet påminde mig om böckerna med spökhistorier jag läste som barn, och jag tycker att skräck passar utmärkt i detta format. I tonåren upptäckte jag även Edgar Allan Poe och hans novell ”Den svarta katten” är fortfarande en stor favorit.

Jag blev väldigt glad när bokförlaget Ekström & Garay förra året gav ut en novellsamling med noveller från några av de främsta skräckförfattarna i världen. Mina favoriter Stephen King, Edgar Allan Poe och John Ajvide Lindqvist har alla med texter i boken. Stephen Kings novell ”Den blå kompressorn: En skräckhistoria” inleder boken, men jag är inte imponerad och blir lite besviken även på de noveller som följer den. Men jag vill inte ge upp boken, för tänk om det kommer något verkligt bra, så jag fortsätter läsa. Det är jag väldigt glad att jag gjorde. Novellerna bli bara bättre och bättre, och avslutas med John Ajvide Lindqvists specialskrivna novell ”The Keeper´s Companion” som är fantastisk! Jag skulle absolut rekommendera Varsel i mörkret. Alla har olika smak och de noveller som jag inte föll för kommer någon annan älska. Och för den som tycker om John Ajvide Lindqvist är det ett måste att läsa hans bidrag till samlingen. För den som inte läst skräck tidigare kan det passa bra att börja med noveller och för den som är mörkrädd är det dessutom ett utmärkt tillfälle att läsa skräck nu på sommaren då det är ljust ute länge på kvällarna. Varsel i mörkret är en väldigt bra introduktion till några av de bästa och mest älskade skräckförfattarna och skräck i novellform är verkligen fantastiskt.

Betyg: 3/5 (Men John Ajvide Lindqvist novell 5/5.)

 

Titel: Varsel i mörkret

I urval av: Hans-Åke Lilja

Sidor: 221

Förlag: Ekström & Garay

Utgiven: 2017 (I denna utgåva hos Ekström & Garay 2020)

 

Stort tack till Ekström & Garay för recensionsexemplar!

måndag 21 juni 2021

”Anteckningar från en orolig planet” av Matt Haig

 


Det senaste året har nog inte varit enkelt för någon. Sedan världen drabbades av covid-19 har vi människor blivit mer försiktiga än någonsin, och med all rätt. Men visst var vi oroliga även innan. För klimatet och det politiska läget i världen. För jobb och hälsa. För våra kroppar och vårt utseende. Och visst bidrar den här oron till att vi mår allt sämre.

I sin bok Skäl att fortsätta leva berättade Matt Haig om sin kamp mot psykisk ohälsa, och i Anteckningar från en orolig planet försöker Matt Haig se sambandet mellan sitt mående och hur världen ser ut. Genom att utgå från sitt eget liv får vi följa Matt Haig på en personlig resa som samtidigt är aktuell för oss alla. Vi lever i en tid då teknologin gör snabba framsteg men vi som människor blir allt mer ensamma. I den här boken får vi fakta och förklaringar, och tankar som kan hjälpa oss att må bättre. Jag skulle inte kalla det en självhjälpsbok, men den känns som en stor, välbehövlig kram. Boken är utgiven innan covid-19 bröt ut, så tyvärr finns här inga hjälpmedel för att överleva en pandemi, men här finns hjälp för mycket annat som vi oroar oss för. Matt Haig vill hjälpa oss att må bättre och jag är så glad att jag har den här boken. Jag kommer absolut läsa om den i framtiden och Matt Haig fortsätter att vara en av mina favoritförfattare.

Betyg: 4,5 av 5

 

Titel: Anteckningar från en orolig planet

Författare: Matt Haig

Sidor: 339

Förlag: Polaris

Utgiven: 2018 (På svenska 2019)

 

Stort tack till bokförlaget Polaris för recensionsexemplar!

onsdag 16 juni 2021

”Obehaget om kvällarna” av Marieke Lucas Rijneveld

 


Två dagar före jul ber tioåriga Jas till Gud att han ska låta bli att ta hennes kanin och ta hennes bror Matthies istället, och så blir det. Matthies dör, julen ställs in och kaninen får leva. Så slutar Jas mamma äta och mellan Jas och de två syskon hon har kvar bildas ett speciellt band. Medan livet fortsätter på gården är allt och inget som förut och Jas och hennes syster spenderar dagarna med att fantisera om att någon ska komma och rädda dem. Att någon ska ta dem med till andra sidan bron.

En sak jag hade hört om Obehaget om kvällarna var att det skulle vara en fruktansvärt äcklig bok. Jag har svårt för att läsa om äckliga saker och var länge osäker på om jag skulle våga läsa den, men jag är så glad att jag gjorde det. För det första så vad boken inte alls lika äcklig som jag hade förväntat mig och för det andra så var det en fantastisk läsupplevelse. Jas är en karaktär jag troligtvis aldrig kommer glömma. En flicka som inte vågar trotsa sina föräldrar fast hon ofta vill. Många skulle säga att hon växer upp i misär, men hon själv verkar inte helt medveten om detta. Jas längtar bort, till något bättre, men när hon funderar på vart hon vill resa så vill hon helst resa till sig själv. Och jag förstår henne. Jag kan känna igen känslan av att vilja att någon ska ta en med någon annanstans. Så har nog alla känt någon gång som barn. Och jag kan känna igen känslan av att vilja till sig själv, att vilja veta vem man är. Obehaget om kvällarna är ofta äcklig, och ofta obehaglig läsning, men det är den värd. Det är en oerhört välskriven bok och jag älskade den! Varje mening är fantastisk. När slutet kommer är jag inte beredd och blir chockad samtidigt som jag tänker att jag kanske har läst årets bästa bok. Slutet är så oundvikligt och förkrossande och perfekt. Jag är avundsjuk på alla som har den här boken kvar att uppleva för första gången och jag hoppas verkligen på fler böcker av Marieke Lucas Rijneveld i framtiden. Obehaget om kvällarna är en fantastisk bok som kommer stanna hos mig länge.

Betyg: 5 av 5

 

Titel: Obehaget om kvällarna

Författare: Marieke Lucas Rijneveld

Sidor: 307

Förlag: Tranan

Utgiven: 2018 (På svenska 2021)

tisdag 8 juni 2021

”Vår bästa tid” av Kiley Reid

 


Emira blir förvånad när Alix ringer sent en kväll för att be henne komma och ta med dottern Briar ut en stund. Emira som jobbar som barnvakt åt familjen behöver verkligen pengarna, så hon ställer upp och tar med Briar till en mataffär där de tycker om att lukta på teerna. Men i mataffären blir de stoppade av en vakt. Vakten är misstänksam då Emira, en svart ung kvinna, befinner sig i affären sent på kvällen med ett vitt barn. Vakten vägrar låta Emira lämna affären. Det råkar hända att en annan kund filmar hela händelsen och att Alix dessutom blir väldigt upprörd när hon får veta vad som hänt. Incidenten kommer visa sig starta en kedja av händelser som vänder upp och ner på både Alix och Emiras liv.

Jag hade hört mycket gott om Vår bästa tid och hade därför höga förväntningar på boken, men jag blev ganska besviken. Jag kan dock erkänna att det troligtvis inte beror på boken, utan på min smak när det gäller litteratur. Det är en bra bok. Den tar upp ett aktuellt och angeläget ämne, och den har ett bra driv. Men den känns alldeles för amerikansk för min smak. Jag kan inte hjälpa att jämföra den med Celeste Ngs roman Små eldar överallt som också kretsade kring ett känsligt ämne men inte föll mig helt i smaken av samma anledning. Ytterligare ett problem jag har med Vår bästa tid är att jag tycker så väldigt illa om de flesta av karaktärerna. Vanligtvis tycker jag om att läsa om karaktärer jag inte tycker om, men här känns de bara klichéartade och jobbiga, och hela boken känns ganska ytlig. Jag känner helt enkelt inget större intresse för vad som ska hända. Men jag tror att jag är i minoritet eftersom de flesta verkar tycka väldigt bra om romanen. Och om du gillade Små eldar överallt så tror jag att Vår bästa tid kommer passa dig perfekt.

Betyg: 2,5 av 5

 

Titel: Vår bästa tid

Författare Kiley Reid

Sidor: 299

Förlag: Albert Bonniers förlag

Utgiven: 2019 (På svenska 2021)

 

Stort tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplar!

söndag 30 maj 2021

”Konferensen” av Mats Strandberg

 


I Kolarängen ska det byggas ett nytt köpcenter, något som inte alla boende i området är glada för. Den grupp anställda vid kommunens exploateringsenhet som arbetat med projektet ska ha konferens vid Kolarsjön. De anländer till stugbyn, åker zipline, grillar och firar med alkohol. Men inte alla i arbetsgruppen är positiva till nybygget och splittringar uppstår. Vad de inte vet är att en man iakttar dem från skogen som omringar stugorna. En man som är ute efter hämnd och som kommer att tvinga konferensdeltagarna att samarbeta, vare sig de vill eller inte.

Jag har tyckt mycket om Mats Strandbergs båda tidigare skräckromaner, Färjan och Hemmet, så jag hade höga förväntningar på den här och jag blev verkligen inte besviken. På bokens baksida beskrivs Konferensen som ”en blodig thriller om den värsta teambuildingen någonsin” och det är precis vad det är. Kapitlen utgår från olika personer i arbetsgruppen och redan ett trettiotal sidor in i boken så vet jag vilka jag vill ska bli brutalt mördade och vilka jag hoppas ska överleva. Jag tänker också att det här skulle bli en perfekt film, men när morden beskrivs för grafiskt även för mig slutar jag hoppas på en filmadaption. Jag vill inte se det här, det räcker med de obehagliga bilderna jag har i mitt huvud. Men det är också en av anledningarna till att Konferensen är så bra. Den är spännande, originell och som vanligt har Mats Strandberg byggt upp fantastiska karaktärer. Karaktärer jag känner igen, tycker om och hatar. Fängslande är inte ett tillräckligt ord för att beskriva den här romanen. Den är nästan omöjlig at lägga ifrån sig. Mats Strandberg visar att han absolut bör räknas som en av Sveriges främsta författare inom skräckgenren. Och för den som gillar skräck är den här romanen ett måste att läsa.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Konferensen

Författare: Mats Strandberg

Sidor: 353

Förlag: Norstedts

Utgiven: 2021

 

Stort tack till Norstedts förlag för recensionsexemplar!  

fredag 14 maj 2021

”Flickan som fick en röst” av Abi Daré

 


Adunnis högsta önskan är att få gå i skolan, men efter att hennes mamma dör så finns det inte längre någon som kämpar för hennes rätt till utbildning. Adunni är fjorton år när hennes pappa gifter bort henne som tredje hustrun till en av männen i byn. Hon är undergiven både sin make och de två äldre fruarna och hennes största skräck är att bli gravid. En dag lyckas hon rymma och hamnar i Lagos där hon får jobb som hembiträde hos ett förmöget par. Adunni får utstå både fysisk och psykisk misshandel men släpper aldrig sin dröm om att en dag åter få gå i skolan. Adunni vill höras och göra skillnad i världen, bara hon först kan göra sig fri.

Flickan som fick en röst är en fängslande men också skrämmande roman. När Adunni gifts bort och förväntas föda en arvinge åt sin man är hon själv bara ett barn. Hennes tillvaro är fruktansvärd och jag tänker att nu kan det inte bli värre, men det blir det. När hon rymmer tror hon att hon ska få mer frihet och tjäna egna pengar, kanske till och med få fortsätta utbilda sig, men hon säljs under slavliknande förhållanden till en kvinna som misshandlar henne. Adunni är ofta naiv men hon är inte dum. Hon försöker hitta en väg ut ur den situation hon hamnat i samtidigt som hon försöker ta reda på vad som hände med det tidigare hembiträdet som försvann plötsligt en dag.

Flickan som fick en röst är en väldigt speciell roman. Den har ett eget språk, Adunnis språk, talspråk utifrån en person som inte gått klart skolan och det språket ger en känsla av att vara med Adunni i allt som händer. Språket gör att läsaren kommer nära karaktären. Genom allt som Adunni går igenom växer det fram en stor empati för flickan och trots allt det hemska som hon är med om så är Flickan som fick en röst en hoppfull roman. Boken är nominerad till priset Årets bok 2021 och den är väl värd sin nominering.

Betyg: 4 av 5

 

Titel: Flickan som fick en röst

Författare: Abi Daré

Sidor: 394

Förlag: Piratförlaget

Utgiven: 2020

 

Stort tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!