lördag 29 februari 2020

”Vuxna människor” av Marie Aubert


Ida har nyss fyllt 40. Hon är singel och barnlös, men har nyligen varit hos läkaren och diskuterat möjligheten att frysa ner sina ägg. Detta planerar hon att berätta för familjen när de ses för att fira mammans 65-årsdag. Ida reser till den gemensamma sommarstugan där hon möts av sin lillasyster Marthe och hennes sambo och bonusbarn. Ida gör sig beredd att berätta sin nyhet när Marthe plötsligt berättar att hon själv har en nyhet att dela med sig. Återigen hamnar allt ljus på lillasystern och semestern blir inte så ljuvlig som Ida hade väntat sig.
Jag vill kalla Vuxna människor för en liten pärla till bok. På bara 110 sidor lyckas Marie Aubert berätta så mycket om Ida och de förhållanden hon har till sin syster och mamma. Jag är lillasyster, men kan ändå relatera till Ida då även jag är snart 40, singel och barnlös. Romanen handlar mycket om hur det är att vara i den situationen. Men romanen handlar också mycket om syskonskap. Om hur händelser och relationer från barndomen kan prägla ens liv och relationer även i vuxenlivet. Om hur vuxna syskon ibland faller tillbaka i de roller de hade som små och att de inte alltid beter sig som vuxna människor. På få sidor berättar Marie Aubert väldigt mycket. Vuxna människor är välskriven och intressant, och svår att lägga ifrån sig. Ibland förutsägbar, ibland överraskande, men på det hela mycket läsvärd. En bok jag varmt rekommenderar till alla vuxna människor.
Betyg: 4 av 5

Titel: Vuxna människor
Författare: Marie Aubert
Sidor: 110
Förlag: Wahlström och Widstrand
Utgiven: 2019 (På svenska 2020)

torsdag 20 februari 2020

”Berättelsen om Alice Hart” av Holly Ringland


Alice Hart är nio år då hon förlorar sina föräldrar och sitt ofödda syskon i en hemsk tragedi och tvingas flytta till en farmor hon aldrig vetat att hon haft. Farmodern driver en blomsterodling och ett slags hem för utsatta kvinnor. När Alice växer upp lär hon sig använda blommornas språk, nedärvt från generationer av kvinnor i släkten. Men under uppväxten kommer också allt fler hemligheter upp till ytan och Alice tvingas konfrontera sitt förflutna och försöka göra sig fri från allt mörkt i släktens historia.
Med Berättelsen om Alice Hart har Holly Ringland skrivit en gripande och fascinerande debutroman. Alice är en karaktär som jag direkt tar till mitt hjärta och önskar allt gott i världen, men som tyvärr på sätt och vis blir en av de trasiga kvinnor som samlas på farmoderns blomsterfarm. Alice har en svår barndom och kommer på många sätt följas av den tragiska historia som tycks ligga som en förbannelse över släktens kvinnor. Ett tydligt tema i romanen är att om vi inte ser upp så kan historien lätt upprepa sig och dra med sig olycka. Blommor är en tydlig symbol, vissa ömtåliga och växer bara på utvalda platser, och andra så härdade att de blommar mitt i den torraste öknen. Också elden har en viktig plats i romanen. Den följer Alice genom uppväxten och ger förödande konsekvenser.
Berättelsen om Alice Hart är en bitvis tung roman, men hoppet lämnar en inte under läsningen. Boken är välskriven och känslomässig, och svår att lägga ifrån sig. Jag sugs in i Alice värld och vill hela tiden läsa vidare för att se vart Alice liv ska ta henne härnäst. Det är intressant att läsa en bok som utspelar sig i Australien eftersom jag sällan läser böcker från den delen av världen. Att boken dessutom är fantastiskt vacker är ett stort plus. Jag tyckte väldigt mycket om Berättelsen om Alice Hart och rekommenderar den varmt.
Betyg: 4 av 5

Titel: Berättelsen om Alice Hart
Författare: Holly Ringland
Sidor: 439
Förlag: Etta (Sekwa)
Utgiven: 2018 (På svenska 2019)

Stort tack till Sekwa förlag för recensionsexemplar av boken!

tisdag 18 februari 2020

”Vi for upp med mor” av Karin Smirnoff


Jana Kippos mamma är död. Tillsammans med sin bror far Jana hem till moderns hemtrakt för att begrava henne. Men det som skulle bli en kort vistelse drar ut på tiden då Janas bror dras in i den sektliknande församlingen i byn. Jana blir kvar för att försöka rädda sin bror, men inte många i byn vill henne väl, och kanske gör hon sitt livs största misstag genom att dröja sig kvar.
När jag fick höra att det skulle komma en uppföljare till Jag for ner till bror blev jag förtjust, och rädd. Jag älskade Karin Smirnoffs första bok, men var rädd för att en andra del om Jana inte skulle kunna nå upp till storheten av den första. Det gjorde den!  Den är kanske till och med bättre än första delen. Det fascinerande språkbruket är detsamma och Jana är ännu mer Jana i den här boken. Hon är ännu mer obrydd och oförsiktig, utom då det gäller hennes familj. Blod är tjockare än vatten i Janas värld och hon gör allt för sin bror. Det blir speciellt tydligt i slutet, som gör att jag vill ha tredje delen att läsa nu, nu, nu! Karin Smirnoff må bara ha skrivit två böcker, men jag räknar henne redan som en favoritförfattare. Har du inte läst hennes böcker så tycker jag såklart att du ska börja med Jag for ner till bror. Om du har läst den men är osäker på om uppföljaren är lika bra så kan du sluta fundera. Läs den, bara läs den!
Betyg: 5 av 5

Titel: Vi for upp med mor
Författare: Karin Smirnoff
Sidor: 349
Förlag: Polaris
Utgiven: 2019

Stort tack till bokförlaget Polaris för recensionsexemplar!

torsdag 13 februari 2020

”Klättra så högt du vill för du är ju ändå redan död” av Lina Schollin Ask


”Vissa klarar inte av skuggan av vår sorg.”
När Ingrid är ett och ett halvt år gammal dör hon plötsligt i sömnen. Ingrids mamma Lina, som själv är barnläkare, ska då snart föda sitt andra barn. I den här boken har hon skrivit ner sina tankar om hur det var första tiden efter Ingrids död och hur det är att leva med sorgen efter att ha förlorat ett barn.

”Jag tappar aldrig bort henne. Hon hjälper mig att överleva och hon kommer att hjälpa mig att dö.”
Det finns saker som är extra svåra att läsa om, och att skriva om tänker jag, och att förlora ett barn är en sådan sak. Det är inget man läser om för underhållning, men kanske för att förstå världen bättre och för att hitta tröst i sin egen sorg om man har förlorat någon. Jag beundrar Lina Schollin Ask för att hon på ett så naket och ärligt sätt berättar om hur det var när hennes barn dog. Boken är skriven i korta paragrafer, vilken jag tycker mycket om. Jag tänker att när man går igenom något så svårt kanske man bara kan återge sina känslor så lite i taget, och kanske kan läsare som går igenom något liknande bara läsa om det i kortare stycken. Det är intressant att läsa om hur Ingrids bortgång inte bara påverkar Lina på ett personligt plan, utan även påverkar hennes läkarroll. Det är svår läsning, men också så väldigt bra. Och hoppfull. För Lina och hennes man får fler barn, fortsätter att vara en familj fast Ingrid inte längre finns hos dem. Titeln på boken är fantastisk och inger ett litet hopp. Klättra så högt du vill för du är ju ändå redan död är en fin berättelse om sorg som alla borde läsa. Alla som har förlorat en närstående, även om det inte är ett barn, kan finna tröst i Linas ord.
Betyg: 4 av 5

Titel: Klättra så högt du vill för du är ju ändå redan död
Författare: Lina Schollin Ask
Sidor: 201
Förlag: Norstedts
Utgiven: 2019

tisdag 11 februari 2020

”Vredens gudinnor” av Katie Lowe


Efter att ha överlevt en allvarlig bilolycka börjar Violet på Elm Hollow Academy, ett privatgymnasium för flickor, som sägs ha kopplingar till häxprocesserna under 1700-talet. Violet blir inbjuden till en hemlig studiecirkel som leds av en av hennes lärarinnor och hon blir där den fjärde medlemmen efter en flicka som varit försvunnen en längre tid. Violet gör allt för att passa in i gruppen och dras snart in i en värld av riter och ritualer som liknar häxkraft. Men vad har egentligen hänt med den försvunna flickan och kan Violet verkligen lita på sina nya vänner?
Om jag på ett enkelt sätt skulle beskriva Vredens gudinnor så skulle jag kalla den för en blandning mellan romanen Den hemliga historien och filmen The Craft, riktat till ungdomar eller unga vuxna. Jag läser sällan böcker för den här målgruppen, men när jag hörde talas om Vredens gudinnor visste jag direkt att jag ville läsa den. Häxkraft, skoltid och flickors vänskap är romanteman jag älskar, så jag kastade mig över boken så fort jag fick tag på den från biblioteket. Och jag blev inte besviken. Jag drogs snabbt in i den värld där Violet lever och försöker passa in. Boken är lättläst och spännande, och jag längtade hela tiden efter att få fortsätta läsa den. Jag tycker mycket om karaktärerna och stämningen, och är som sagt svag för att läsa om tonårstjejers vänskap. Alla vi som sett och älskat 90-talsfilmen The Craft kommer att känna igen oss i Vredens gudinnor. Jag tycker verkligen om den här boken och skulle absolut rekommendera den som läsning för den som är intresserad. Du kommer troligtvis inte bli besviken.
Betyg: 4 av 5

Titel: Vredens gudinnor
Författare: Katie Lowe
Sidor: 334
Förlag: Modernista
Utgiven: 2019

tisdag 4 februari 2020

”Mamma” av Adrian Perera


I en lägenhet bor pojken Tony med sin mamma. Han är fast framför tv:n medan mamman jobbar på fabriken. Det är sommar, 90-tal, och vi läsare är med Tony som är ensam hemma i lägenheten som är liten, varm, klaustrofobisk och skyddande. Tony är en pojke som slits mellan sina föräldrar. Han har en pappa som hälsar på honom ibland och tar med honom ut från mammans lägenhet. Men större delen av tiden är Tony i lägenheten, ensam. Han ringer sin mamma på fabriken ibland, har lärt sig hur han ska fråga efter henne på ett språk han egentligen inte förstår. Men Tony förstår flera andra språk, för hans mamma pratar fyra olika språk. Och språk är viktigt. Språk kan vara befriande, eller begränsande.
Jag hade stora förväntningar på Mamma, kanske lite för stora. Mamma är en bok där språk spelar en stor roll och där flera olika språk används i berättandet. Det är dock inget problem att läsa boken även om man inte förstår de olika språken för i slutet finns ett appendix med översättningar av de olika kapitlen. Jag tycker mycket om berättelsen om Tony, men blir ändå lite besviken på boken. Jag hade velat att den var mer dragen till sin spets. Det känns som att Perera är och nosar på något riktigt stort, men att han inte riktigt lyckas uttrycka det i texten. Jag hade till exempel önskat att Tony aldrig lämnade lägenheten, så att den klaustrofobiska känslan hade blivit ännu större. Men boken är bra, väldigt bra till och med. Den gör mig nyfiken på vad Adrian Perera kommer skriva härnäst, och vad det än är så kommer jag att läsa det. Boken har dessutom ett av de snyggaste omslagen vad gäller förra årets utgivning, och är nästan värd att läsa bara för det.
Betyg: 3,5 av 5

Titel: Mamma
Författare: Adrian Perera
Sidor: 174 (Med appendix 217)
Förlag: Förlaget
Utgiven: 2019

Stort tack till Förlaget för recensionsexemplar av boken!