”Vissa klarar inte av skuggan av vår sorg.”
När Ingrid är ett och ett halvt år gammal dör hon
plötsligt i sömnen. Ingrids mamma Lina, som själv är barnläkare, ska då snart
föda sitt andra barn. I den här boken har hon skrivit ner sina tankar om hur
det var första tiden efter Ingrids död och hur det är att leva med sorgen efter
att ha förlorat ett barn.
”Jag tappar aldrig bort henne. Hon hjälper mig att
överleva och hon kommer att hjälpa mig att dö.”
Det finns saker som är extra svåra att läsa om, och att
skriva om tänker jag, och att förlora ett barn är en sådan sak. Det är inget
man läser om för underhållning, men kanske för att förstå världen bättre och
för att hitta tröst i sin egen sorg om man har förlorat någon. Jag beundrar
Lina Schollin Ask för att hon på ett så naket och ärligt sätt berättar om hur
det var när hennes barn dog. Boken är skriven i korta paragrafer, vilken jag
tycker mycket om. Jag tänker att när man går igenom något så svårt kanske man
bara kan återge sina känslor så lite i taget, och kanske kan läsare som går
igenom något liknande bara läsa om det i kortare stycken. Det är intressant att
läsa om hur Ingrids bortgång inte bara påverkar Lina på ett personligt plan,
utan även påverkar hennes läkarroll. Det är svår läsning, men också så väldigt
bra. Och hoppfull. För Lina och hennes man får fler barn, fortsätter att vara
en familj fast Ingrid inte längre finns hos dem. Titeln på boken är fantastisk
och inger ett litet hopp. Klättra så högt
du vill för du är ju ändå redan död är en fin berättelse om sorg som alla
borde läsa. Alla som har förlorat en närstående, även om det inte är ett barn,
kan finna tröst i Linas ord.
Betyg: 4 av 5
Titel: Klättra så
högt du vill för du är ju ändå redan död
Författare: Lina Schollin Ask
Sidor: 201
Förlag: Norstedts
Utgiven: 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar